What would Cher do?

Idag vaknade jag och kände för en Cher Horowitz-dag. Dagens utsyrsel unnefattar därför skjorta under magtröja och de här skorna:

Old people can be so sweet. 

Fredagsunderhållning

Gentlemen prefer Goldie

I början av året listade jag mina favoriter bland blondinfilmerna, men så här i efterhand förstår jag att jag glömde några av de absolut bästa. James Liptons Actors Studios fick mig att inse mitt misstag ikväll, då Goldie Hawn gästade. Under kavalkaden av Goldiekomedier kom jag ihåg hur många av dem som jag sett om och om igen när jag var ung och tillbringade all min fritid framför Filmnet. Skulle jag ens uppskatta blondinfilmer idag om jag inte sett alla de klassiska Goldiesarna? Här är i alla fall min topp 5:

1. Kaktusblomman - Neil Simonpjäs som anpassats för film av bland annat Izzy Diamond, Billy Wilders främsta skrivpartner. Goldie gör urversionen av filmblondinen, och lyckas stjäla de flesta av filmens scener, trots hård kamp med Ingrid Bergman och Walter Matthau. (länk till youtubeklipp längre ned i bloggen)

2. Tjejen som gjorde lumpen - En film som Legally Blonde har mycket att tacka Goldie Hawns 80-tal för. Tjejen som gjorde lumpen är typexemplet på blondin goes karriär-filmen. Hawn var själv med och producerade.

3. Snyltgästen - En ovanligt cynisk roll spelar Hawn i Snyltgästen, en romantisk komedi om kvinnan som hustlar sig in i en mans svindyra villa och därefter in i hans hjärta.

4. Tjejen som tog hem spelet - Blondinfilmen möter high school-filmen. Konceptet från Tjejen som gjorde lumpen överfört från armén till footballfältet: blondin halkar runt i lera och förnedras i traditionellt manlig värld, men vinner till slut allas respekt.

5. Overboard - Egentligen en rätt hemsk film där arbetarklassmannen kuvar överklasskvinnan och vice versa, det gamla vanliga kärleksdramat med sadistiska undertoner. Men å andra sidan är det också väldigt roligt.

Blond och blondare

För övrigt måste jag ju passa på att rekommendera Romy & Michele. En del människor får ett fånigt lyckligt leende när man nämner Dum och dummare - jag har aldrig varit en av dem, inte ens som tonåring när jag fortfarande skrattade åt Våra värsta år. Allvarligt, det finns så många bättre blondinfilmer, Romy & Michele är bara en av dem. Här är min topp tre:

1. Legally Blonde

Den här filmen kan ha influerat mig mer än jag vill erkänna. Reese Witherspoon gör den bästa smart-blondin-som-verkar-dum-för-att-hon-är-smart-nog-att-vara-ytlig-i-en-ytlig-värld-rollen som världen skådat sedan Clueless.

2. Romy & Michele

Den ultimata - det vill säga mest rosa - high school-filmen. Två sublimt bombade semiblondiner åker på skolåterförening för att imponera på gamla klassen med sina fantastiska nya jag. En superb kombination av brist på självinsikt, underskattade skådespelerskor (Mira Sorvino, Lisa Kudrow, Janeane Garofolo) och högklassig dialog:

Michele: Remember the prom? You got so thin by then.
Romy: Oh, I know. I was so lucky getting mono. That was like the best diet ever.

3. Dude, Where's My Car?

Jesse och Chester är inte bara dumma, de röker på för mycket också. Så mycket att de inte kommer ihåg var de ställde sin bil igår. Medan de försöker rekonstruera gårdagens festkvällsbana växer filmen till en Memento för nördar med humor. Det vill säga en lite bättre Memento. Se även: Bill & Ted's Excellent Adventure och Wayne's World.

Clueless?

Inte nog med förvirringen som Amanda beskriver i föregående inlägg - jag brukar dessutom blanda ihop Heather Graham med den mindre kända Rachel Blanchard (som även hon tenderar att spela flummiga blondiner, och gör det allra bäst i bästa komediserien, Peep Show.)

För att förvirra saken ytterligare blandar jag då och då ihop Rachel Blanchard med Alicia Silverstone - eftersom båda spelat Cher Horowitz (i TV-serien respektive filmen Clueless).

Och på tal om det innehåller wikipedia-artikeln om Silverstone goda nyheter: "In an interview with Graham Norton on his UK entertainment show, Silverstone stated that she is currently in talks about reprising the role of Cher in the up coming sequel to Clueless. Clueless: High School Reunion is set to go into production in April 2009."

Just som Total Eclipse-bloggen håller på att urarta till en enda stor Kevin Bacon-lek inser jag också att Rachel Blanchard varit med i en Kevin Bacon-film, tillsammans med ingen mindre än Colin Firth!

Emma

Första gången jag mötte ett verk av Jane Austen var jag själv helt omedveten om det. Jag var tolv år och såg Clueless, en adaption som placerar Jane Austens Emma i 1990-talets Los Angeles. Här heter Emma Cher och är precis som orginalet ganska naiv, självupptagen och brinner för att tussa ihop sina vänner med varandra. Själv är hon dock inte särskilt intresserad av high school-killar, vilka hon beskriver såhär:

So okay, I don't want to be a traitor to my generation and all but I don't get how guys dress today. I mean, come on, it looks like they just fell out of bed and put on some baggy pants and take their greasy hair - ew - and cover it up with a backwards cap and like, we're expected to swoon? I don't think so.

Classic! Cher var min hjälte och förebild. Men jag anade inte att filmen var baserad på Emma förrän jag såg filmatiseringen från 1996 med Gwynet (freakishly lång hals!) Paltrow och mitt i filmen insåg att jag visste hur den skulle sluta. Och som det ovanligt begåvade barn jag var drog jag slutsatsen att Emma förmodligen inte var baserad på Clueless och att boken troligtvis skulle vara ännu bättre.

Och Emma är ju lika rolig och fantastisk som Cher. Jag vet att det är många som har svårt för Emma, hon är uppenbarligen inte lika lätt att ta till sig som Elizabeth Bennet. Hon är jobbig, ytlig och självcentrerad, men hon är samtidigt omtänksam och rolig. Dessutom är hon bara 21 och avgudas av sin omgivning i berättelsens inledning, klart att hon blir lite odräglig då. Men som i alla slags bildningsromaner utvecklas hon ju, får erfarenheter som gör henne lite visare och en aning mer ödmjuk.