Läslista till @pophannah

Utvalda utifrån min egna klassikerdefinition "är gamla och liksom klassiker":

Pappa Långben - Jean Webster

Unga kvinnor - Louisa May Alcott

Den hemliga trädgården - Frances Hodgson Burnet

De tre musketörerna - Alexandre Dumas

Jane Eyre - Charlotte Brontë

Emma - Jane Austen

Stolthet och fördom - Jane Austen

Moment 22 - Joseph Heller

Mördande reklam - Dorothy L Sayers

Sargassohavet - Jean Rhys

Glaskupan - Sylvia Plath

Norrtullsligan - Elin Wägner

Om någon av våra eminenta läsare har titlar att lägga till, är det bara att begagna sig av kommentarsfätet!

Wuthering, wuthering, wuthering

Så här års brukar jag, precis som de andra Total Eclipsarna, ägna mycket tid åt att fundera på hur jag ska fixa den rena överlevnadsdelen av tillvaron. Fast en sådan här ovanlig november, när solen skiner och man inte har behövt vada genom slask en enda gång, känns ju livet faktiskt helt tolererbart. Men det är förstås bra att ha en backup-plan när vädret vänder. Min ser ni ovan.

Fredagsunderhållning

Osannolikt bra novellmeningar del 1

"Medan Barbara läste de här tunga böckerna blev hon själv allt tyngre. Hon blev inte direkt tjock, men hon gick upp en tio tolv kilo, harmoniskt fördelade på hennes högresta, aldrig särskilt spensliga kropp. Ansiktet förändrades också - det blev rundare och suddigare i konturerna, vilket fick henne att se mjukare och på sätt och vis yngre ut. Ibland påminde hon om - det gör hon fortfarande - en självupptagen, ganska egensinnig liten flicka. Nu för tiden läser hon tunnare böcker av tjecker eller japaner eller rumäner, men själv är hon fortfarande tung. Hennes hår är fortfarande långt och svart, utom runt ansiktet där det blivit vitt, som om en slöja kastats över det."
Äpplen eller apelsiner, Alice Munro

House of Djuna Barnes

Om jag var en sån som var i Göteborg mer än en gång om året så skulle jag ta mig till det här spektakulära evenemanget på torsdag, men nu får jag nöja mig med att tipsa bloggens Göteborgsläsare istället. På torsdag pratar man alltså om Nattens skogar och Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats på House of Win-Win.

Classy

Idag börjar jag blogga (och recensera) för SvD Kulturs räkning. Det innebär inte att jag slutar att blogga här. Eftersom min SvD-blogg handlar om klassiker kommer det jag skriver här att handla om allt det som inte är klassiker: nya, trashiga och ytliga saker. I övrigt sker ingen förändring: precis som vanligt kommer Total Eclipse-inläggen att vara skrivna antingen med sund cynism eller osund entusiasm.