Fredagsunderhållning

Hipp hipp hurra!

Idag fyller Elise år!

Mina och andras tänder, igen.

Som ni alla vet är jag er länk till tandrelaterade upplevelser. Nu skriver DN att tandborstning förebygger demens. Frågan är om mina skittänder kompenserar för min nya noggrannhet?

Segling.gif

Och när vi ändå pratar om seglingen:

Ta mig till havet

När jag läste om Linneas längtan till havet slogs jag av att jag ju inte har lagt upp några bilder från min segling.

Jag och Teresa var överens om att det perfekta livet kan vara ett jobb som fyrvaktare i yttersta skärgården och en bra uppkoppling.

På samma tema:

Vem ska ge mig en i present?

Cykel, det bästa färdmedlet

Amanda, en rookie i sammanhanget, undrar över det här med cyklande och varför det är det bästa. Tillåt mig svara punkt för punkt:

•  Cyklister är cray-cray.

Oh ja! I alla fall i Stockholm. Detta beror åtminstone till viss del på punkt tre.

•  Få cyklister kan eller bryr sig om trafikregler.

När jag började cykla på allvar visste jag inte vad en enkelriktatskylt var. Jag kunde inte heller högreregeln (här är jag fortfarande lite osäker). I våras lärde jag mig skylten för huvudled. Men jag kan cykla utan att hålla i mig, räcker det?

•  Trafikkontoret bryr sig inte om cyklister.

Det här är helt åt helvete i Stockholm. I Uppsala finns det cykelvägar överallt vilket gör att man inte behöver kunna, eller följa, trafikregler. Mycket praktiskt.

•  Cyklar är dåligt stötdämpade. 

Du såg en trottoarkant och tänkte att den kan du bara köra uppför? Yeah, don't do that.

•  Bilister älskar att parkera i cykelfält.

Det får mig, laglydiga människa, att vilja vandalisera dem. Eller åtminstone parkera min cykel på bilens tak. Du har ju hund i cykelkorgen, dressera henne att bajsa strategiskt – typ vindrutan.

•  Varför har vissa ringklockor som plingar hela tiden, typ som bilen i Little Miss Sunshine?

To keep you on your toes.

•  När du cyklar om mig, varför saktar du sen in så att jag måste cykla om dig, är vi en cirkus?

Ja, det är ni. Sjung "Så går vi runt kring ett enebärssnår" och se om de börjar skrika obseniteter eller sjunga med.

•  Cyklister är cray-cray.

Nej, Amanda, vi cyklister är cray-cray. Välkommen!

Bicycle! Bicycle!

Min cykel stod länge och rostade utanför vår port, men så en dag förbarmade sig mina föräldrar över den och såg till att den blev servad och glad igen. Så nu har jag börjat ta cykeln till jobbet (eller ja, detta har hänt två gånger). Jobbigast idag var att jag fick Jag vill vara din, Margareta på hjärnan när jag cyklade till Hammarby sjöstad. Bäst idag var att jag fick Running up that hill på hjärnan när jag cyklade mördarbacken från Mårtensdal till Gullmarsplan.

Saker som slagit mig:

•  Cyklister är cray-cray.
•  Få cyklister kan eller bryr sig om trafikregler.
•  Trafikkontoret bryr sig inte om cyklister.
•  Cyklar är dåligt stötdämpade. 
•  Bilister älskar att parkera i cykelfält.
•  Varför har vissa ringklockor som plingar hela tiden, typ som bilen i Little Miss Sunshine?
•  När du cyklar om mig, varför saktar du sen in så att jag måste cykla om dig, är vi en cirkus?
•  Cyklister är cray-cray.

Lisa är ju en van cyklist, tips tankar?

Soundtrack till blogginlägget

OS

Det här är det enda jag fick ut av OS.

Till Karin

För övrigt tillägnar jag bilden i mitt spinning-inlägg till Karin på underbara Karins konstgrepp. Jag tog bilden och tänkte: "Nä, jag kan inte vara så här ful på internet. Det är aldrig de stiliga bloggarna som fotograferar sig själva i vintagekläder och motljus."

Sedan tänkte jag på Karin och att hon faktiskt är lite av det bästa. Även om hon har gegga i hörnen av sitt badrum.

Fredagsunderhållning

Förresten...

Jag dog. Efter 25 minuters spinning hade jag blodsmak i munnen.

Insåg också att jag trodde att träning var som allt annat man lär sig: När man väl kan det så sitter det sedan. Ett tag tränade jag ganska ofta (i alla fall flera gånger i veckan) och prövade intensivpass på Friskis. Följaktligen borde jag kunna göra samma saker nu med, när jag suttit prick stilla i över två år. Kanske är man lite ringrostig, men i princip så sitter det väl där.

Nej det gör det inte.

Det är lite strängt som vi (kanske) säger i Småland

Jag vill av någon anledning läsa om:

I stället läser jag:

Det går farbröder på mitt tak

Foto: Mia Lindquist

Nu är semestern slut på riktigt men igår tröstade jag mig med konsert på Gröna Lund. Marit Bergman spelade sentimentalt och fint och jag var nog inte den enda som harklade mig några extra gånger.

Idag var det bara att köra igång igen. Särskilt som de nu byter taket på mitt hus (jag bor på översta våningen) och samtidigt målar och tapetserar i hela min lägenhet. Klockan sju ringde målaren på dörren (jag var på toaletten, förstås), men det gjorde nog inte så mycket för ungefär fem över sju började de borra i mitt huvud.

Nej, i mitt tak menade jag förstås.

För att runda av det hela tänkte jag pröva spinning för första gången i livet idag. Antingen får ni höra hur det gick eller så dör jag.

Det fina med att vara lite glömsk

Igår köpte jag en chokladkaka, la ner den i väskan, och glömde bort den. Win, idag!

Sephora kommer till TÄBY?

Enligt Täby centrum kommer Sephora att öppna sin första svenska butik där i Oktober.



The hell?




I Täby?

Mattips!

I Årsta har det öppnat en Tibetansk/Nepalesisk restaurang. Den heter Bhuddha Nepal och for the love of God, gå dit och ät deras vegetariska dumplingar! Det kommer jag att göra ca två gånger i veckan från och med nu.

Utläst

Jag har flera gånger gjort misstaget att i förväg skriva om min planerade sommarläsning. När jag ser tillbaka på de gamla blogginläggen tänker jag inte så mycket på de böcker jag faktiskt tagit mig igenom sedan dess, som de som fortfarande står och orsakar dåligt samvete någonstans i bokhyllan.

Den här gången vill jag istället lyfta fram de böcker jag faktiskt har läst.

E M Forster, Maurice - Kärlekshistorien om Maurice och Alec är särskilt charmig eftersom ingen av dem egentligen är det. De är två män som blir lyckligt enade tack vare sin enkelhet och ovilja att krångla till saker med intellektuella resonemang.

Marcel Bénabou, Varför jag inte har skrivit någon av mina böcker - En oulipiansk bok om att skriva böcker och om att inte skriva böcker, som får en att vilja skriva men också att aldrig vilja skriva igen.

Shirley Jackson, The Haunting of Hill House - Suggestiv spökhistoria med flera lager, som med fördel kan jämföras med filmversionen The Haunting från 1963.

Sarah Vowell, Unfamiliar fishes - En personlig bok med den bekanta Vowell-tonen, som redogör för de komplicerade händelseförlopp som ledde till att Hawaii blev en del av USA.

Nicole Krauss, Det stora huset - Ibland får jag för mig att jag har blivit allergisk mot prosa, det är särskilt när jag läser sådana här böcker. Sådana som jag inser är välskrivna och välplanerade men som jag ändå misslyckas totalt med att engagera mig i.

Agatha Christie, Döden till mötes - Det här blev sommaren då jag accepterade att Christies böcker med Poirot också är helt okej, även om han aldrig kommer att bli lika rolig som miss Marple. Döden till mötes verkar vara en allegori över det världskrig som utspelade sig under bokens tillkomst, om gott och ont och huruvida det är rätt att döda tyranner (Spoiler: Christie kommer inte fram till något hållbart svar på frågan).

Boubacar Boris Diop, Murambi The book of bones - Stark och tung roman som kretsar kring folkmordet i Rwanda och en mans återvändande till det som en gång varit hans hemland.

Mattare!

Snart kan jag bli en äkta sminkbloggare, jag har nämligen skaffat mig sk. blotting papers, läskpapper för plytet. Jobbar som synes på att bli av med den extremt väloljade looken jag sportat den senaste tiden.

P.S. ryktet är sant, det finns nu Sephora på Illum i Köpenhamn.

Radioreklam

I dag sommarpratar "min" författare Ulf Ellervik. Han är faktiskt himla rolig. Lyssna!