Pillertrillare

Ett annat höstöverlevnadstips var att äta vitaminpiller. Vänkretsen talade lyriskt om blutsaft och D-vitamin. Och samtliga sa: Om inte annat så är ju placeboeffekten toppen! Så jag tänkte, why not?

Problemet var dock att om man varje gång man tar dem tänker:

– Det här är nog båg. Dyrt kiss.
– Och är det inte egentligen ganska onyttigt?

Så blir inte placeboeffekten så himla spektakulär.

Gubben Höst

Förra veckan jobbade jag 60 timmar. Det är vansinnigt mycket. Inte om man är börsmäklare, men om man är bokredaktör och tycker att heltid är för loosers. Följaktligen hanns det inte med att blogga, diska, duscha, laga mat.

Medan jag satt i sovrummet och byggde upp ett register (ni anar inte hur tråkigt) och förlorade tidsuppfattningen så blev det en ny årstid utanför fönstret. Det slutade vara den där årstiden som Terry alltid brukar säga är den modemässiga höjdpunkten. När man kan ha snygg stickad tröja och lång halsduk utomhus, eller, allra helst, tweed. I stället började det där andra, det som brist på bättre får kallas för den kladdiga årstiden. Löven rasar av och blir en geggig sörja på marken.

Alltså deklarerar jag nu en vecka av tröstmys! Filtar, böcker som saknar all ångest (utom ångest före 1900-talet, det är okej) och mat som är den hederliga grytan. Te är ett måste.

I morgon: böcker att läsa under tröstveckan.

Fredagsunderhållning

Pausmusik