Revolution

Inte i era liv kanske, men för mig var det stort när Cecilia berättade att det finns färdig gnocchi att köpa i hyllan för färskpasta. Livet kommer från och med nu att bestå av små potatisklumpar med tomatsås.

Vad är det som händer?

Brinner det på den där balkongen??

Nej då, det är bara Lisa som tryckkokat bönor.

Förkyld vinbärssylt

Tanken var två hela veckor av julledigt. Framför allt den andra, fram till trettondagen, var långa, tomma dagar att göra roliga saker på. I stället blev det förkylning. Efter att ha varit däckad i omkring tre dagar hasade jag mig upp och gjorde sylt i ren protest.

Skörden från kolonilotten har bott i frysen i ett halvår, nu fick den komma fram.

Receptet hittade jag här. Klar vinbärssylt med vanilj.

Att koka sylt är lite som att måla. Själva tillagningen är busenkel och går jättefort. Förberedelserna tar en evighet. Ska man måla måste man tejpa och slipa. Ska man koka sylt måste man först koka burk.

Och om den ska vara klar måste man sedan mosa ut saften.

Men sedan! Bubbel bubbel i ett par minuter och fina syltburkar i kylen.

Nyårslöften

Förra året lovade jag att skriva dagbok, vilket jag höll i ca en månad. Så fail på det. Men jag lovade även världen att lära mig fritera under 2012, och det gjorde jag minsann. Jag friterade fisk, räkor, tofu, quorn, grönsaker, ost. Jag friterade med olika frityrsmet, panko, tempura. Jag brände inte ner mitt kök, men en gång exploderade mozzarellasticksen jag just plockat upp ur oljan all over the place. Action cooking!

För 2013 är min ambition att bli mer som Edward Blom, men utan att börja äta kött. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till, men kanske måste jag börja dricka punsch? Jag har även för avsikt att bli vuxen på det där gammaldags sättet, att inte ha en förälder som medlåntagare på mitt bostadslån. På tiden, kan man tycka.

Och liksom Lisa tänkte jag gifta mig i år. Och redan på nyårsafton började jag känna stressen över saker som behöver organiseras inför bröllopet. Ännu är bridezillanivån på grön, men fortsätt läsa under våren för att bevittna mitt totala melt down i realtid. 

Jag har köpt tyll, iaf.

It's that time!

Nu är det nyår och även om jag vet att det sitter några intelligenta läsare på nålar hemma i stugorna får ni hålla er ett tag till. Julkalendern är inte klar än.

Istället tänkte jag lova och hoppas lite inför året som kommer. Efter en djupdykning i arkivet hittade jag förra årets löften, att Jag ska försöka träna, äta nyttigt och lyckas genomföra mina tre planerade resmål.

Man kan väl säga att jag lyckades med de två första under våren, men inte under hösten. Mina tre resmål mindes jag först inte vad de var, men jag var i Cambridge, vandrade längs med Dales way och till Danmark kom jag aldrig, jag fick hjärnskakning istället.

På det hela taget har 2012 varit bra. Omkring mig talas det nu om skitår överallt, men för mig var det inte så. För mig var det ganska fint. Utom politiken, den tänker vi inte på.

Under 2013 vill jag:

Laga lite mer rolig mat. Hösten har bitvis varit bedrövlig och det märks både på matlagarpeppen och omfånget.

Få till träningsrutinen och förhoppningsvis minska omfånget något. Och att jag ska bli stark!

Blogga mer och roligare.

Gifta mig (och kanske rent av blogga om det?)

Jag hoppas:

Att solen visar sig lite oftare.

Att politiken inte ger mig ont i magen.

Att de båda kompisbarnen som är på väg kommer ut som de ska.

Och som alltid: Den som kunde oroa sig lite mindre och läsa lite mer böcker!

Palsternackschips

När jag gnällde som värst över november kom Elise med kloka råd om att sova och ta hand om sig själv. Det gör jag och det hjälper. Amanda tog mer fasta på mina funderingar kring palsternackschips:

Amanda sa...

Om-to-the-nom! Chirre!

Så i lördags var det dags! I give you: Palsternackchips i bilder!

Interntet rekommenderade en osthyvel för att göra dem.

Men oss emellan, är inte matberedaren lättare? Dessutom blev de florstunna godare.

 Det ever so äckliga ögonblicket när man inser att man faktiskt kokar något i olja. Kan det verkligen vara bra?

Och stunden efteråt när man snarare känner: Varför kokar jag inte allting i olja?*

*För att man mår illa efter en ganska liten mängd. I slutändan kanske inte helt värt.

Jaha ja

Igår var det personalmiddag på myndigheten. Vi var på Fjäderholmarna och jag fick såklart skärgårdsfeeling. Det var trevligt och blev inte sent, jag var ändå så trött att jag stupade i säng när jag kom hem. Bestämde mig för att hoppa över träningen till förmån för att få sova ut. Väcktes kl 07:30 av att hunden hoppade runt på mig, trots att Pär redan hade varit ute med henne. 

Så jag gick till ICA och köpte mat. Om någon erbjöd sig att analysera min personlighet utifrån min matkasse tror jag inte att det skulle vara så svårt idag:

Och så hämtade jag ut ett paket med sandaler och nagellack på posten, som tack vare att den finns på ICA har öppet på röda dagar. 

Våfflorna

Beet Bourguignon

Amanda dreglade över det här receptet. Så då lagade jag det. Och nu bloggar jag om det. Uteslutande för att hon ska bli bitter.

Eller för att det faktiskt blev jättegott och alla borde äta det!

Söndagsstatistik

På sistone har jag funderat ganska mycket på det här, men eftersom jag ägnat mig väl mycket åt ogenomtänkta utbrott så tänkte jag göra en självstudie av matvanor istället. Och det finns en sak som saknas i den här bloggen: Statistik.

Statistik är det bästa. Framför allt meningslös statistik som presenteras i diagram. Tillåt mig därför att presentera:

Min matvecka

Inledningsvis har vi kategoriseringen av maträtter. I hushållet ätes inget kött.

Vad gäller innehållet i maten har jag använt ett digitalt mätsystem (svåra ord-poäng!). Eftersom det finns annat i livet att göra än att räkna ärter så fick allt räknas som 1 eller 0. Tre potatisar = 1 färsk grönsak. You get the idea.

Livspusslet. Ack och ve. Hur ska man hinna laga mat? Vet inte, men jag vet heller inte hur det blir mat utan att man lagar den. Detta är den totala tidsåtgången från det att man fick en råvara i handen till dess att tallrikarna stod på bordet. Matlaget är dock av latare sort varför det ibland kanske kunde gå fortare. Om man nu orkar skynda sig.

Det finns ju annat som är viktigt vad gäller mat. Jag åt äcklig sushi ute en dag (därav lördagens korta tidsåtgång) och äckliga fiskpinnar en gång.

Urvalet är middagen varje dag, samt lunchen på helgen. Ibland tog det kort tid eftersom jag åt rester, ibland för att jag åt skräp (macka). När jag började föra bok tänkte jag att den här statistiken skulle ge mig insikter om att långsam mat med mycket grönsaker är godare eller något sånt. Det blev nog mest roliga diagram av det.

Gårdagens sämsta rubrik

DN skriver: "Fika på kvällen och du äter mindre lunch".

Norstedts ord definierar fika som:

substantiv:

kaffe, ibland med tilltugg

även om te, choklad, saft (med tilltugg)

DN definierar fika som:

kokta kornkärnor.

På söndag, på söndag, på söndag.

Idag var jag på hemmabrunch hos Odén, såhär såg det ut genom alla retrofilter jag har i min telefon:

Kaffet var av irländsk typ.

Hostess with the mostess

Henrik och T-bone slängde sig över söndagstidningen, eftersom de är journalister och intresserade av vad andra journalister gör.

Pär var mest intresserad av blåbärspannkakorna:

Konsekvens

Siska kommenterade angående McDonald's och cigaretter:

"Fast måste en göra allt rätt bara för att en har vissa principer? Jag vill inte vara sån, men det är lite samma sak som att säga att feminister inte ska bry sig om kvinnors löner i Sverige när kvinnor våldtas i krig.

I den bästa av världar skulle jag inte äta mjölk, ägg, bara köpa lokalproducerat (eller ännu hellre odla själv), aldrig dricka alkohol, aldrig köra bil etc etc Att jag inte gör det förminskar i mina ögon inte de etiskt motiverade val jag har gjort som att inte äta kött, försöka köpa ekologiskt m.m. Hellre göra något än inget alls."

För det första: det klart du ska vara sån! Om inte annat för att du har helt rätt. Jag tycker också att det är töntigt att kräva total konsekvens. Finns inget värre än folk som äter jättemycket kött hela tiden och samtidigt spänner moralögonen i vegetarianer för att de äter ost eller gelatingodis. Ändå är det väl ungefär exakt det jag gör i inlägget. Varför det då? Två skäl.

1. Vi har alla våra hang-ups. Saker vi surar extra över, brinner för och tjatar om. En av mina såna grejer är cigaretter och sprit. Skyll det på nykteristsläkten. Att jag själv dricker alkohol hindrar mig tydligen inte från att klaga på andra.

2. Och viktigare: min irritation på pretentiös och fördömande attityd. I kombination. Jag har extremt jante-svårt för folk som försöker verka tuffa. Jag blir arg, tycker att de borde skärpa sig och växa upp. Tyvärr måste jag formulera den här irritationen i lite mer rationella argument i sakfrågan eftersom "Vem tror du att du e va?!" inte är en så himla trevlig attityd egentligen.

Med denna kunskap om avsändaren, hur tror du (och ni andra) att jag skulle reagera om någon tittade på mig med stora skämspådigblicken och sa:
– Va? Äter du på McDONALD'S? Hur kan du?!
Samtidigt som de skakar lite elegant aska från sina extralånga, helvita, filterlösa franska cigaretter.
Just det.

Quorn-fu!

Ikväll friterar jag quorn! Dessutom rostar jag brysselkål och fänkål med vitlök, serverar med råris och sås med bondbönor och parmesanost. Bättre än McDonalds, skulle jag säga.

Kåldolmens dag

Idag firar vi kåldolmens dag genom att laga vegetariska kåldolmar och att inte vara nynazister i Kungsträdgården. Recept på vegetariska kåldolmar finns här. Att låta bli att vara nazist litar jag på att ni klarar utan vidare instruktioner (floden av sd-troll från förra veckan verkar ha avtagit).

För övrigt inleds idag finska vinterkriget på twitter. Spännande!

Comfort food III

Ärtsoppa och pannkakor

Köp en korv ärtsoppa, värm och spä med lite vatten.

Köp ett paket pannkakor, värm. Om pannkakorna är lite torra och tråkiga kan man göra uppstekta pannkakor, dela dem i mindre bitar, stek i smör och socker.

Comfort food II

Hederlig svensk gryta

1 paket quorn grytbitar eller liknande
smör
2 hackade gula lökar
2 morötter, slantade
1 liter blandsvamp
3 msk vetemjöl
2 dl vatten + en buljongtärning
2 dl matlagningsgrädde
Persilja eller andra goda örter

Bryn quorn i smör i stekpanna -> lägg över i en gryta.
Fräs löken så att den får lite färg. Pudra över mjölet, salta och peppra, rör om (här ska det bli lite som en redning, ha mer fett om det verkar för torrt) -> lägg över i grytan.
Vispa ur stekpannan med 1-2 dl vatten -> över i grytan. Lägg i morötterna i grytan.
Smula ned buljongen i grytan och låt den sjuda i kanske 15 min.

Stek svampen utan fett tills den inte vätskar sig mer, lägg i lite smör och fräs i några minuter. -> över i grytan.
Häll ned grädden i grytan och låt sjuda någon minut, på med persilja.

Servera med potatis eller ris.

Comfort food I

Kåldolmar

Quornfärs, stekt lök och kantareller kryddad med soja, vitpeppar, timjan, röksalt och ett eller två ägg för att hålla ihop smeten lite bätte.

Förvällda vitkålsblad. Jag hivade i ett helt kålhuvud i kokande vatten efter att ha skurit bort så mycket av roten som möjligt. Sen plockade jag av bladen varefter de lossnade. Det tog ganska mycket längre tid än vad jag trott, att förvälla kål är inte som att förvälla sparris.

Vik ihop små paket, lägg i ugnsfast form, vi blandade lite smör och sirap och penslade dem med och sen fick de vara i ugnen i ca 30 minuter.

Kåldolmar – rapport från husmorsfronten

Farmor gör husmanskost. Den är god, den är fet och hon är alltid redo att lägga till något nytt. Hon är också en av dem som bäst hanterar att J är vegetarian samt allergisk mot ungefär allting som är rött, plus en del annat.

Hon gör om gamla rätter till nya, J-vänliga. En gång var det kåldolmar. Med quorn. För ett tag sedan fick vi rycket och gjorde det själva, hemma.

Insikten är: det ska till en hemmafru* för att ha tid! Massa jobb för inte jättemycket mat. Två timmar av intensivt arbete senare hade vi det här:

Observera lingonsylten. Samt svampsås i snipa!

Det var gott, och kändes himla proffsigt och lagat-från-grunden-tufft. Men kom igen. Orka.

*Farmor har haft fler jobb än jag kan komma ihåg (konditor, florist, tygaffär…).

Rötmånad

Det sägs att rötmånaden har förlorat sin betydelse nu när vi har kylskåp att förvara maten i. Jag vet inte, jag. Jag tycker att det börjar bli en återkommande festlighet att rensa kylskåpet på möglig mat och städa ur obestämbart guck ur det i augusti. Det beror kanske mest på att vi är bortresta ibland i veckorna innan rötmånaden och dessutom har en tendens att köpa hämtmat istället för att laga mat när det är varmt ute. Men visst fan ruttnar det!