Fredagsunderhållning

Brad Garrett, som spelade den deppiga brorsan i deppiga kärnfamiljsmardrömmen Alla älskar Raymond, fick äntligen en huvudroll i 'Til Death. Som skildring av långvariga monogama relationer är den betydligt mer realistisk än Alla älskar Raymond (för att inte nämna roligare), men tyvärr är det ett bra tag sedan svensk tv visade några nya avsnitt. Också Joely Fisher som hade en typisk bästa-vän-roll i tv-serien Ellen på 90-talet får visa upp sina komediskills lite bättre här.

Tips

Om man gillar antingen fåglar, Matrix eller 3D-animation ska man förresten kolla in det här.

Apropå don't look back, like Dylan in the movies...

... det här var jag och lyssnade på igår. Nuförtiden ser hon ut lite mer som en fräsig Judith Bulter, och det är ju verkligen inte illa.

Mår du jättebra? Du kanske är sjuk

Hittade förresten en bra dokumentär om frilansares vardag på youtube.

Flanerande

Dagens bästa bakgrundslåt för att ta sig igenom Gamla Stan-trängseln på väg hem från kontoret.

Bunkermentalitet

Sverigedemokraterna analyserar valförlusten.

Disclaimer: För eventuella sverigedemokrater på besök kan vi informera om att det här är sk. humor på er bekostnad.

Am I bothered?

Konkurrerande julglädje

Förresten, ni har väl inte missat Philip Teirs jultubekalender?

Freedom of Youtube

Två viktiga yttrandefrihetsfall har engagerat mediasverige i veckan. Jag pratar förstås om Roberto Saviano som besökte Svenska Akademien tillsammans med Salman Rushdie. Samt Rikard Palm, som enligt löpsedlarna blivit avskedad för att ha sagt dumma saker som sedan synts på youtube.

Effekterna av Rikard Palm-gate kommer enligt säkra källor att bli "Död och pest och förbannelse som varar i femhundra år", och Facebookgrupperna med rubriken "Rädda Rikard Palm!" har nu vuxit till att omfatta cirka 10.000 medlemmar.

Än så länge har Rikard Palm färre supporters sammanlagt än Roberto Savianos största Facebookgrupp, men världen har fortfarande tid att vakna och inse hur viktigt det är för vår demokrati att kunna tolerera bloopers.

Dagsformen:

Apropå

Apropå historiker och vampyrer:

Serge: Det stora youtuberetrospektivet

I Dagens Nyheter kunde man igår läsa att muséet Cité de la musique i dagarna drar igång en stor Serge Gainsbourg-utställning för att hylla det franska chansongeniet och jättepervot.
För den som inte känner för att lägga pengar på en parisbiljett bara för att höra Vanessa Paradis viskläsa Gainsbourgs sångtexter, rekommenderar vi i stället en Gainsbourg-på-youtube-festival. Följande är ett förslag på upplägg; periodiseringsmetoden skiljer sig något från Cité de la musiques.


1. Perioden då Serge inte fick ligga så mycket som han ville

I sin ungdom var Serge en chansonkompositör i svartvitt, som charmade folk med sina obamaöron snarare än genom att vara ful i mun. Under denna tid skrev han bland annat Jacques Prévert-hyllningen "Chanson de Prévert" som anknyter till den fina franska traditionen att dikta om döda löv och trummande regndroppar. Serge gjorde också sitt bästa för att få ligga med Brigitte Bardot, men kom inte längre än till en duett om "Bonnie & Clyde" (baserad på Bonnie Parkers egna dikter, som återfinns i svensk översättning av Lars Mikael Raattamaa i Lyrikvännen: Verskonstens ABC).

2. Perioden då Serge försökte ligga med France Gall

Detta är perioden då Serge skrev ekivoka sånger till sockersöta France Gall (som bland annat framförde en av hans låtar i Eurovisionsfestivalen), och toppade dem med videor där han storastyggavargenstirrade på henne. Till exempel "Dents de lait, dents de loup", eller "Les Sucettes" (om vilken en youtubare skriver: "serge gainsbourg is a dirty old man, he's looking to her like he wants a blowjob from france gall because he knows the meaning of the songstupid dirty motherf*cker").

3. Perioden då Serge fick ligga med Jane Birkin men föredrog att tortera henne

Under denna period var Serge ihop med Jane Birkin och tvingade henne att sjunga duetter i fel skala. Dessutom skrev han under denna tid filmen Je t'aime... moi non plus (De sexuella på svenska), där Jane Birkins karaktär utsätts för diverse sorters sexuellt, verbalt och fysiskt våld. Men samtidigt ser väldigt snygg ut. Ett bonus med filmen är Gerard Depardieus roll som en man som har ett väldigt, väldigt speciellt förhållande till sin häst.

4. Ögonblicket då Serge ville ligga med Whitney

Ögonblicket som redan youtube-kanoniserats av Filip & Fredrik.

5. Perioden då Serge antagligen inte fick ligga så mycket men gjorde ett antal provocerande videor som antydde att han låg med allt och alla

Från den här tiden minns man kanske framför allt videon med dottern Charlotte Gainsbourg ("Lemon Incest") och "Mon Legionnaire" (homoerotism med otippat slut). Men själv föredrar jag den lågmälda värdigheten i liveframträdandet av "Je suis venu te dire que je m'en vais" (ungefär: "Jag har kommit för att berätta för dig att jag ger mig av"). Låten är en återkoppling till den franska chanson-om-döda-löv-traditionen som inledde Serges karriär.