Tio tuss!

Pär fyllde 10 000 dagar och ställde till kalas på landet.

När Caroline, Max, Sofia och jag anlände i fredags möttes vi av Pimm's i trädgården.

Hunden var överlycklig över att vara på landet.

På lördagen kom Henrik också och Sofia lärde oss lappleken.

Kräftskiva! Jag lovade att inte lägga ut bilder på någon med kräfthatt.

Det gick åt mycket snaps.

Här tog batteriet slut i min kamera och lika bra var det.

Penguintavlan

42 vykort i en Ikearam. Sjukt nöjd.

Dust my broom

Apropå förspilld kvinnokraft är det nog dags för städning av kontorsrummet. Inte så mycket för att det behövs som för att sopborsten är SÅ HIMLA FIN.

Vernissage har blivit ett sätt att leva

Idag öppnar utställningen Cash Flow på Botkyrka konsthall. Utställningen handlar om konsumtionssamhället och jag har blivit lovad tårta från Spaaks.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Att bitcha om trafikvett har blivit ett sätt att leva.

VIKTIGT MEDDELANDE TILL GÅNGTRAFIKANTER: Ni syns inte utan reflexer!

För något år sedan kom det artiklar om galningar (läs: sköna killar) som cyklade utan bromsar för det var ballt. De var få och man kan gissa att lagen om den starkes överlevnad gjort att de idag är ännu färre. Men ungefär lika korkat är det att gå utomhus i mörker eller skymningsljus (just nu från ca 17:00 till 08:00) utan reflexter. Man syns inte! Skärpning!

VIKTIGT MEDDELANDE TILL CYKLISTER: Cyklar är också fordon!

Att utan lyktor cykla på trottoaren är att jämställa med att köra bil med släckta lampor på trottoaren. Inte så smart. Inte så tillåtet. Skärpning!

Ok, bitchandet över.

Att sy sina egna kläder har blivit ett sätt att leva.

Efter att ha sett nästan hela säsong åtta av Project Runway och läst alldeles för ingående analyser om varje look i varje avsnitt hos TLo kände jag mig lite kreativ. Kreativ men fattig så jag rotade runt hos mina föräldrar och hittade ett rutigt ylletyg som min farmor köpt någon gång, oklart när.

Allt jag kan om att sy har jag lärt mig av min mamma, min syslöjdslärare och Tim Gunn. Eftersom det på syslöjden var strängeligen förbjudet att klippa i något tyg utan att ha fått ok från läraren först får jag alltid lite ångest innan jag sätter saxen i tyget. Jag använde inte heller ett riktigt mönster utan ritade av en kjol jag redan hade som passade bra. Allt blir dock extra komplicerat av att tyget var just rutigt. Man vill gärna mönsterpassa men det är omöjligt att få alla rutor snygga om man inte är perfekt cylinderformad.

Här växer kjolen fram, panel för panel. För varje söm jag sydde hörde jag Nina Garcia klaga på att "there is a lot of puckering", och var så noga jag någonsin kunde med trådspänning och stygnlängd. Sen pressade jag hela kjolen, sydde i knappar och, voila!

Att recensera svenska samtidsromaner har blivit ett sätt att leva

Se här och här.

Fredagsdiskussionen

E: Åh, Jenny har skrivit i City igen.

A: Har hon sågat något?

E: Ja! Wasahof, eller hela Vasastan egentligen.

A: Ännu bättre.

E: "För en utsocknes är de kontinentala anspråken i Vasastan rörande. Eller roande, beroende på sinnesstämning. Det här är stadsdelen där invånarna har demonstrerat för att få en saluhall istället för ett lågstatusgytter av Lindex och Hemtex i sin nya galleria. Där det tycks finnas en särskild charm i att dubbelparkera sin suv utanför sitt kaffeställe. Hundbajs på trottoaren, det är också kontinentalt. Trottoarer, det är kontinentalt."

A: Haha.

E: (paus) Men du... var ligger Vasastan egentligen?

A: Ja, det är en bra fråga. Det går ju in lite i Birkastan. Men T bor i Vasastan i alla fall.

E: Aha! Så mycket vet vi i alla fall om Vasastan alltså.

A: Alltså det är ju där vid Vasaparken, och S:t Eriksplan. Hela Dalagatan i alla fall.

E: Jaja. Där vid Ritorno?

A: Ja, T bor vid Ritorno.

E: Okej, så folk som bor i Vasastan bor bredvid Ritorno helt enkelt?

A: Ja, för det är ju inte hela Odengatan, den fortsätter ju ända bort till KTH och Arkitekthögskolan. Och det är inte Vasastan.

E: Nej, KTH kan verkligen inte vara Vasastan. Det är ju liksom bortom stan. Det är väl liksom där Täby börjar.

A: True dat.

Mina helgplaner

Visa bröna!

Som Elise påpekat visade sig februari bli en upptagen och föga inspirerande månad. Blog-woe is us. Men lite husmorskomplex kan jag bjuda er på! Jag firade nämligen mitt åldrande genom att inte gå på Popaganda i lördags utan istället stanna hemma och baka.



Nu när Underbaraclara totalt snott min nya hårfärg och jag fotograferar bröd med kort skärpedjup är det svårt att veta vem som är vem, eller hur?

Sommar, sommar, sommar

Det verkar inte bli så mycket tid över för att uppdatera bloggen så här på sommaren. Här är i alla fall lite av vad jag sysslat med på senaste tiden istället för att blogga.

Påtår!

DN kommer med goda nyheter! Att dricka 3-5 koppar kaffe om dagen förebygger alzheimers och minskar risken att drabbas med 70%, vilket är bättre än fysisk aktivitet som bara minskar risken med 50%.

Tydligen är det redan känt att kaffe även förebygger parkinson, typ 2-diabetes och risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.

Total eclipse-bloggen har alltid druckit sitt kaffe med gott samvete, men nu har vi även börjat ta påtår för hälsans skull.

Om landskapklichéer

" 'It is very true', said Marianne, 'that admiration of landscape scenery is become a mere jargon. Everybody pretends to feel and tries to describe with the taste and elegance of him who first defined what picturesque beauty was. I detest jargon of every kind, and sometimes I have kept my feelings to myself, because I could find no language to describe them in but what was worn and hackneyed out of all sense and meaning.'"
Ur Sense & Sensibility

In with the incrowd

För den som inte har tröttnat på kulturkonservativ/radikal-debatten finns på aftonbladet ett test.

Eller om du ger blanka fan i kulturdebatter men gillar test!

P.S. Jag blev kulturradikal - vad blev du?

Läst i tidningen.

Här skriver Elise om indiskt litteratur.

Och hos Magdalena Ribbing år återigen frågan om vegetarianer på tapeten. Jag tror att det är en generationsfråga, jag har aldrig varit med om att folk som är tjugo-någonting tycker att det är konstigt med vegetarianer, medan sextiofemplussare ibland kan bli så oerhört provocerande bara av tanken på att inte få använda samma stekspade till kött som till det vegetariska. Då handlar det knappast om att man gör det mycket svårare för någon annan utan mitt val av föda tas som kritik. Vilket ju är löjligt, jag beställer inte vegetarisk mat på t.ex. flygplan för att kritisera mina medresenärer och i och med det behöva diskutera lejonen och deras matvanor en hel flight.

Och vill man inte bjuda vegetarianer så slipper man faktiskt. Om man tycker att det är mer besvär än vad gästen är trevlig behöver man ju inte bjuda den.

Höstens stilikon

Ena halvan av I'm not gonna diss you-bloggen har nyss kommit hem från Turkiet. Där lärde vi oss om hur Mustafa Kemal Ataturk förbjöd fezen. Titta en sån stilig man:


Kolorerad har han fått bli också!

Nu letar vi med ljus och lykta efter en lika käck mössa.

Män som visar sin bringa

Jmf: Chuck Norris här nedanför.

Let's talk about sekt, baby

I och med Big Love och Åsa Waldaus nya spa, börjar sekten alltmer kännas som en möjlig livsstil.

Fast i likhet med de desperata hemmafruarnas glamoriserade och drama queeniserade version av stay-at-home-mom-livsstilen, är det upplagt för besvikelse för livsstilsspekulanten ifall denne faktiskt går in för en extreme livsstilsmakeover. Visst: frivilliga donationer, polyamori, mörka familjehemligheter, hobbymanikyr och svinrygg låter alla som roliga saker, men är det verkligen värt det om man måste betala med en stark gudstro?