Jag tillbringar mycket pengar på mat

Jag ägnar mig ibland åt att försöka förändra mitt språk på olika sätt. För det mesta handlar det om någon skönhetsfläck eller felsägning som jag vill arbeta bort. På sistone har det gällt att sluta ”spendera” tid och i stället börja ”tillbringa” den. Det har gått över förväntan. Den ack så viktiga allergin mot felsägningen börjar sätta in. Problemet är att det här har lett till en bieffekt: jag kan inte längre spendera pengar. Jag kan köpa saker, använda pengar, lägga ut och slösa. Dock har det slagit slint och när jag vill säga att jag ska spendera pengar upptäcker jag att jag allt oftare tillbringar dem.

Om man jämför felsägningar så kan jag meddela att när man säger att man spenderar tid förstår folk vad man menar. Att tillbringa pengar betyder ingenting.

En liten brasklapp: De som hör mig prata kan tycka att det är onödigt att lägga ansträngning på att sluta säga ”spendera tid” och att jag i stället borde fokusera på att sluta säga ”asså liksom” i var och varannan mening. Det går tyvärr inte då jag förefaller ha ett chip inopererat i ryggraden.

Titt som oftast

Lisa Swedén
När jag slår upp synonymer på ofta hittar jag "titt som oftast". WTF?

Amanda Idberg
WTF?

Lisa Swedén
Amanda, jag visste att du skulle förstå!

Amanda Idberg
"Ofta" kan ju inte vara en synonym till "ofta"!

Lisa Swedén
Men har du någonsin hört uttrycket? Titt som tätt är det enda jag har i ordförrådet. Nu är min tända fråga vad "titt" betyder?

Lisa Swedén ‎
(dirty)

Amanda Idberg
Nej, det måste väl vara felskrivet?

Lisa Swedén
Kan det mycket väl vara, dålig hemsida, men de hade ju titt som tätt också. Udda.

Amanda Idberg
Frågar språkrådgivningen på twitter, återkommer om svar!

Lisa Swedén
Nähä, banne mig. Titt som oftast fanns i Norstedts.

Amanda Idberg
Men bara "titt" då? Det måste ju ha med tät att göra, inte med titta?

Lisa Swedén
Eller hur! Det fanns bara med som hänvisning till titta och "i fraserna titt som tätt och titt som oftast". Jag har två teorier: 1. Det låter käckt ihop med tätt men folk är knäppa och säger oftast. 2. Det betyder tutte, och det är ju alltid trevligt.

Dagens historielösa ungdom

Det är roligt med uttryck. Det finns massor. En del är obegripliga. Det är oftast för att de är gamla. Ta till exempel ”lika goda kålsupare”. Vet du vad en kålsupare är? Nä, inte jag heller. (Dagens trivia: det visar sig att det är en person som äter kålsoppa.)

Bäst av allt är uttrycken som, trots att ingen begriper dem, används av alla. Det leder till fantastiska resultat, som ”att bro på” (oh yes. Amanda, som är nere med betongen, säger att det betyder apropå. Sök på det och förstummas). Gåshud är ett sådant. När såg någon en plockad gås? Eller en gås, över huvud taget?

Pluck any nice geese lately?

Snustorr. Är det ett stort problem med blött snus? Hur torrt är snus? Är lös torrare än portion? Om det är helt torrt, hur kan man då knöla ihop det till en äcklig klump som håller ihop så bra att den kan sitta kvar på högstadieväggar i hela landet?

Mest intressant är egentligen de uttryck som kommer att bli obsoleta, som över en halv generation går från självklara till obegripliga. En personlig favorit: spola tillbaka bandet.

– Vänta lite, nu får vi backa bandet här ett tag.

Vilket band? Hårbandet? Menar du ett kassettband, vad är det? Jaha, ett sånt där gammalt, som fanns före cd? (Jo, jag inser att cd är nästa på listan.) Eller ett videoband? Vad är en video?

När jag var liten sa föräldrar till sina barn:

– Sitt inte så nära TV:n! Då kan dina ögon bli fyrkantiga!

Jag tror inte att föräldrar säger det lika mycket längre. Det känns svårt att tro att dagens sexåringar spenderar mer tid med näsan tryckt mot en skärm än vad deras föräldrar gör.

All your bass are belong to us.

Det här med att fisken "bass" stavas likandant som "bass guitar" som uttalas likadant som "military base". Varför? Jag tycket att det är mycket förvirrande, då basgitarr och baston måste ha mer gemensamt med ett basläger än med en aborre.

Om någon kan förklara detta för mig vore jag mycket tacksam! Okthanks!

Like!

Ord betyder något

Ola Larsmo skriver i DN om hur viktigt språket är, och hur det kan bana väg för massmord. Mycket viktigt, gå och läs!

Och naturligtvis är det så det språk som banar väg för ett massmord fungerar. Det går inte heller att förbjuda eller censurera bort. Vi måste helt enkelt dag för dag ta ansvar för vad vi säger och skriver. Helst av allt skulle jag önska att de människor som gjort sig vana vid att använda ord som ”kulturberikare”, ”kulturmarxister” eller ”Eurabia” tittade sig i spegeln och ställde sig frågan vad de håller på med. Det vore det allra bästa. Men jag tror inte det kommer att hända. Inte så länge det på Flashback finns en tråd som heter ”Varför Behring Breivik är en hjälte” (cirka 1 200 inlägg). Och inte så länge företrädare för Sverigedemokraterna återigen försöker bortförklara massmordet med ”multikulturalismen”.

Olyckligt på svenska

Nej, jag skulle nog inte köpa underkläder av märket Bordelle. Inte bara för att de mest verkar göra fula saker.

You can't do that. It's wrong.

Idag har jag korrekturläst ett manus vars källor mest består av engelska vetenskapliga artiklar. Eftersom vetenskapsengelska inte är mitt modersmål fick jag vid tvekan ta hjälp av min vän google. Och google visade mig detta: Common Errors in English Usage. En mycket fin sida som listar och förklarar fel folk gör när de skriver och talar på engelska.

Om affect/effect:

There are five distinct words here. When “affect” is accented on the final syllable (a-FECT), it is usually a verb meaning “have an influence on”: “The million-dollar donation from the industrialist did not affect my vote against the Clean Air Act.”

Occasionally a pretentious person is said to affect an artificial air of sophistication. Speaking with a borrowed French accent or ostentatiously wearing a large diamond ear stud might be an affectation. In this sort of context, “affect” means “to make a display of or deliberately cultivate.”

Another unusual meaning is indicated when the word is accented on the first syllable (AFF-ect), meaning “emotion.” In this case the word is used mostly by psychiatrists and social scientists—people who normally know how to spell it.

The real problem arises when people confuse the first spelling with the second: “effect.” This too can be two different words. The more common one is a noun: “When I left the stove on, the effect was that the house filled with smoke.” When you affect a situation, you have an effect on it.

Less common is a verb meaning “to create”: “I’m trying to effect a change in the way we purchase widgets.” No wonder people are confused. Note especially that the proper expression is not “take affect” but “take effect”—become effective. Hey, nobody ever said English was logical: just memorize it and get on with your life.

The stuff in your purse? Your personal effects.

The stuff in movies? Sound effects and special effects.

“Affective” is a technical term having to do with emotions; the vast majority of the time the spelling you want is “effective.”

Finns det något liknande på svenska?

Som man ropar får man svar

Ironin i att ett rekryteringsföretag uttrycker sig såhär i en annons om en tjänst som språkkonsult på platsbanken:

Detta är Sveriges enda advokatbyrå som uteslutande arbetar med marknadsrätt och dess anslutande rättsområden. Gedigen branschkunskap och intresse är grundläggande för att kunna erbjuda specialistkompetens. I över 40 år har Advokatfirman för Marknadsrätt arbetat uteslutande med marknadsrätt och dess anslutande rättsområden. Detta gör att byrån kan erbjuda en unik spetskompetens och ge snabb och kvalitativ juridisk rådgivning.

För deras räkning söker vi nu en:

Paralegal / Språkkonsult

Som paralegal/språkkonsult kommer du att producera texter för vår hemsida, nyhetsbrev och hjälpa till med marknadsföring. Det är viktigt att du kan skriva korrekt och uttrycka dig mycket väl i det svenska språket. Samma språkliga krav gäller för engelska. Det är en fördel om du har en grundläggande kompetens och viss erfarenhet inom juridiken, men stort ett intresse är ett måste, för att kunna ha en övergripande förståelse av ämnesområdet.


Eftersom tjänsten är bred så är det viktigt att du tycker om ett omväxlande arbete med blandade arbetsuppgifter. Du kommer också att biträda juristerna med viss administration. Det är därför viktigt att du är bra på att "serva" både externt och internt, är noggrann och van vid att arbeta självständigt.

Pinit värre

Något det tog mig pinsamt lång tid att inse: Det sjunde inseglet har ingenting med segel som segelbåt att göra, utan med segel som försegla.

Oh, well - jag trodde i alla fall inte att köttbiten hette kotklett!

Äntligen!

Ngugi wa Thiong'o kommer till Bokmässan i Göteborg.

Kvällens korrfel

That's a bingo.

Ooops!

Vad kommer tätt, sa ni?

V.

Tydligen är en språkmaterialistisk stöldliga på gång i Stockholm. Eller kan det rent av vara Thomas Pynchon som är i farten? Oavsett alltid läskigt att se bokstäver försvinna.

Översättningshumor

För övrigt noterar vi att Arga bibliotekstanten nästan blir ännu roligare på engelska.

Austen-lingot

Mina favoritord hos Jane Austen:

Capital, adjektiv, 'något av bästa sort'

Alas, interjektion, används för att uttrycka bedrövelse. Kräver nästan ett utropstecken.

Dote, verb, 'älska', 'avguda', 'överskölja med kärlek'.

Språkvård

Apropå att vara en smartass: jag liksom många andra tycker att allt för få film- och serietitlar nuförtiden blir översatta till svenska när dessa börjar visas i Sverige.

Det skulle till exempel inte ha varit helt fel att låta ett tv-program med doktorer som ger råd till tittare heta just "Doktorerna", vilket skulle ha besparat tv-tittarna TV4-hallåans släpiga introduktion av "Daawcters".

Det mest flagranta exemplet är - som så många andra redan påpekat - filmen The Baader Meinhof Complex, en tysk film som alltså får behålla sin engelska titel i Sverige.

Men ibland går även titelöversättarivrarna för långt. Jag vet inte om det är SVT:s språkvårdsavdelning jag bör skylla på, eller om ansvaret ligger på individnivå - men när ett populärkultursbevakande program häromdagen recenserade en av mina nya favoritserier sades titeln plötsligt vara "nittiotvåhundratio".

Om man nu nödvändigtvis ska översätta titeln, varför inte hellre säga "nionolltvåettnoll", vilket skulle överensstämma bättre med den amerikanska utläsningen?

Total eclipse-bloggen hittar korrfel

Språktidningen, av alla tidningar, borde väl vara ytterst noga korrläst? Uppskattningsvis är nitto procent av läsarna petnoga felfinnare som älskar att hitta fel hos andra. Total eclipse-bloggen är inget undantag och har i det senaste numret hittat två korrfel i tidningen.

1. Redaktionens adress är felstavad.
2. Hänvisningen till facit för ord-testet är till fel sida.

Gör om, gör rätt!

(Ja, vi vet att det här är ett öppet-mål-inlägg, men vi är ju bloggare, vi kan inte stava!)