Visar inlägg med etikett Astrid Lindgren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Astrid Lindgren. Visa alla inlägg

tisdag 11 oktober 2011

Tröstböcker i tröstveckan

Att välja böcker till tröstveckan är självklart en känslig fråga. Slår det fel sitter man där och lipar och är inte det minsta tröstad. Eller, ännu värre, man sitter och läser något skräp och tänker att tidningen Frida hade varit mer givande. Alltså gäller det att hitta tröst som inte är skräp. Det är också viktigt att den är bekant. Här får det inte finnas några otrevliga överraskningar runt hörnet. Om du har aversioner mot att läsa om får du lite på tips från trovärdiga käller (läs: mig).

Böckerna jag väljer kan man antingen kopiera rakt av (jag har ju trots allt bästa smaken) eller så kan man se dem som typer, snuttefiltar som har flera synonymer.

Nalle Puh: man kan aldrig vara nere med en ballong och en fabel om en tygbjörn är alltid rätt. Grejen med Nalle Puh är faktiskt humorn. Den är asrolig och full av oneliners. Ändå är man alltid trygg i sjumilaskogen och jagar bort höstdeppen med lite leksaksfilosofi.
(Synonymer: Det susar i säven, Tre män i en båt, allt av Woodhouse)

Madicken: (Den skymtar där längst bak) Barnböcker är the shit. Madicken är the shit av barnböcker.
(Synonymer: Kalle Blomkvist, Edith Nesbit)

Jane Eyre: Den givna kategorin. Om inte annat så är engelska böcker före 1850 fyllda av rätt väder och, framför allt, rätt kläder! Det är bara att rulla in sig i filten och rysa ikapp med rusket.
(Synonymer: Jorden runt på 80 dagar, Övertalning)

Målarens döttrar: Har man en favorit som man vet är rätt, så är det bara att köra. Målarens döttrar är välskriven, fångande och vacker. Utan att lämna en grop i magen av ångest. Svårslaget.
(Synonymer: omöjligt att säga, här måste man välja själv. Inget för nybörjaren bland tröstböcker.)

Sherlock Holmes: Ännu en klassiker bland tröstböckerna. Te och tweed i överflöd. Och lite droger.
(Synonymer: Agatha Christie, Dorothy Sayers)

Vilka är dina bästa tröstböcker? Do share!

måndag 4 oktober 2010

Who dunnit?

Det är ju onekligen ganska rörigt i det parlamentariska Sverige just nu. Vem får bilda regering, vilka blir ministrar, vad för slags ministrar behöver vi? Själv är jag rädd för att Maria Abrahamsson kommer att bli kulturminister, eller kanske underhållningsminister (formerly known as kulturminister).

I Svenska Dagbladet idag tror Cecilia Wikström att kulturministerposten av ren godhet kan ges till folkpartiet:
–Övriga alliansen har backat, men jag tror inte att Reinfeldt ger dem färre ministerposter eftersom det inte är bra med missnöjda småpartier.
– Är man mycket stark, måste man också vara mycket snäll, sade ju både Pippi Långstrump och Nalle Puh.
Men nu var det inte vare sig Pippi (som bara är stark) eller Nalle Puh (som är en björn med en väldigt liten hjärna) som sa att den som är mycket stark också måste vara mycket snäll. Det var Bamse (en stark björn). Om du, Cecilia, inte ens vet vem du citerar fundera en halv sekund på varför Nalle Puh och Pippi skulle ha sagt samma sak när de är skrivna av olika författare.

Jag kräver inte en kulturminister som kan förhandstippa litteraturpristagare men pretty please with sugar on top, kan man få önska sig en som vet skillnaden på Pippi, Nalle Puh och Bamse?