Böckerna jag väljer kan man antingen kopiera rakt av (jag har ju trots allt bästa smaken) eller så kan man se dem som typer, snuttefiltar som har flera synonymer.
Nalle Puh: man kan aldrig vara nere med en ballong och en fabel om en tygbjörn är alltid rätt. Grejen med Nalle Puh är faktiskt humorn. Den är asrolig och full av oneliners. Ändå är man alltid trygg i sjumilaskogen och jagar bort höstdeppen med lite leksaksfilosofi.
(Synonymer: Det susar i säven, Tre män i en båt, allt av Woodhouse)
Madicken: (Den skymtar där längst bak) Barnböcker är the shit. Madicken är the shit av barnböcker.
(Synonymer: Kalle Blomkvist, Edith Nesbit)
Jane Eyre: Den givna kategorin. Om inte annat så är engelska böcker före 1850 fyllda av rätt väder och, framför allt, rätt kläder! Det är bara att rulla in sig i filten och rysa ikapp med rusket.
(Synonymer: Jorden runt på 80 dagar, Övertalning)
Målarens döttrar: Har man en favorit som man vet är rätt, så är det bara att köra. Målarens döttrar är välskriven, fångande och vacker. Utan att lämna en grop i magen av ångest. Svårslaget.
(Synonymer: omöjligt att säga, här måste man välja själv. Inget för nybörjaren bland tröstböcker.)
Sherlock Holmes: Ännu en klassiker bland tröstböckerna. Te och tweed i överflöd. Och lite droger.
(Synonymer: Agatha Christie, Dorothy Sayers)
Vilka är dina bästa tröstböcker? Do share!
