San Francisco II, nyår

Igår var vi riktiga turister och promenerade tills höftkulorna blödde.

Vi hängde i Fishermans Warf och tittade på sjölejonen, bokade tur till Alcatraz och åt clam chowder. När vi tröttnade på det tyckte vi att det verkade som en bra idé att gå uppför Lombard Street, världens krokigaste och brantaste gata. Och sen gå tillbaka till Union Square för att trängas i butiker med desperata wo-girls i jakt på nyårsstass. Följdaktligen går jag som en gravt höftskadad 90-åring nu.

Men det gör troligtvis även alla San Franciscos wo-girls (nyårshattar istället för små rosa cowboyhattar men samma wo-ho!) som stapplade omkring i backarna med sylvassa höga klackar igår. Vi kan alla likt pingvinger vagga oss fram idag.

Vi avslutade 09 på en hotellbar med sköna fåtöljer och coctails gjorda av den mest stressade bartender jag sett.

Gott nytt år!

Hazmat suit up!

Om gårdagen var en slapp flanördag har idag varit händiga fixardagen. Först slipade jag en halva av båtens skrov tillsammans med min pappa. Vi insåg dock att våra armar skulle ramla av om vi gjorde hela skrovet på en dag, så vi fortsätter imorgon. Efter slipningen bytte vi däck på min bil. Nu har den tysta fina sommardäck!

Av pappa fick jag låna en kofot, ett stämjärn och en fogsvans. Så fort jag kommit hem och skrubbat mig ren från giftigt slipdamm började Pär och jag riva ut köksskåpet som måste offras för att diskmaskinen ska få plats. Och voila! Vi lyckades få loss skåpet utan att förstöra kaklet, diskbänken, golvet, något annat skåp eller oss själva.

Nu kommer jag strax somna i soffan av utmattning.

DOOL-sighting

"Mediciner. Men de hjälper inte, och ingenting blir bättre med tiden, allt blir snarare värre, smärtan är alltid ny och för varje gång blir den mer självsäker, självgod.
Smärta är jag, tänker Paul Anderlöv, i detsamma som han hör dörrklockan ringa.
Och så reser han sig från sin fåtölj, drar ner ljudet på 'Days ouf our lives' på tv:n och masar sig ut i hallen."
Sommardöden, Mons Kallentoft