Påsk i Paris

Efter noggranna observationer kan jag meddela att påsk i Paris är precis som alla andra dagar i Paris: soliga, och fyllda av fågelkvitter, madeleinekakor och vin. Har passat på att kolla in en massa fin konst på Musée D'Orsay och Orangeriet. Har även gjort ett nytt besök på Shakespeare & co, där jag köpte ett nummer av Magazine littéraire från 1983 om Georges Perec.

För en gångs skull har jag också - hör och häpna - läst påskdeckare, nämligen Claude Izners The Marais Assasin.

Samtidigt i Paris

Även om man måste jobba också i Paris, så kan man ju ha turen att ha en man som fixar mat åt en under tiden.

Jardin des plantes, inte alls så lugnt som det ser ut, i alla fall inte när det är påskvecka och alla barn i Paris verkar ha lov.

Återvände till Musée Carnavalet, som tydligen bestod av ytterligare två byggnader som jag totalt hade missat. Vi passade på att samla på oss lite inredningstips, ifall vi någonsin skulle ge oss på något utöver att måla väggarna. Här Fouquets juvelbutik, inredd av Alfons Mucha.

Och så har vi förstås hängt lite i nördkvarteren i Quartier Latin, där det finns ett kluster av seriebutiker. Köpte lite Gaston, men lyckades motstå Simpsons-cluedot.

Nämen!

Framtiden kommer till förorten!

Published with Blogger-droid v1.6.7

PS

Huh?

Lost in France

Igår gick jag runt hörnet och kollade på den här tavlan och lite Meissenfiguriner. Är annars mycket nöjd med att ha lyckats få in radiokanalen Nostalgie på klockradion så att jag kan lyssna på Georges Brassens medan jag jobbar. För jobba måste man göra, även i Paris.

Hej, Pariskonsument!

Nu när Amanda har packat ner alla sina nya skor och åkt tillbaka till Stockholm faller Parisbloggansvaret på mig. Eftersom Amanda i alla fall visat upp en del av sina bästa kläd- och sminkfynd tänker jag att det kanske är dags för mig att shoppingblogga lite också.

Man klarar sig självklart inte i Paris utan en prickig scarf. Sådana inköps med fördel på Monoprix, som inte bara har parisscarves i ett dussin olika utföranden, utan också så många olika sorters randiga tröjor som man någonsin kan komma att behöva.

Shakespeare & Co är förstås lite av en kliché, men som boknörd kan man ju inte riktigt bortse från en sådan institution. Där hittade jag Douglas Starrs fantastiska true crime om Frankrikes första seriemördare, som jag inte kunde låta bli att sträckläsa.

Det kan visserligen vara fantastiskt roligt att gå omkring på museer, men det är ju egentligen museishoppen som man vill åt. Ute vid Dumas dockhusslott sålde de ett halvdussin olika utgåvor av den gamle foodiens matuppslagsverk. Jag föll för en förkortad version på något över 600 sidor, den av varianterna som var mest bärbar. Ett måste för alla som vill lära sig att tillaga till exempel elefantfot.

Vid Versailles fanns det butiker utspridda lite överallt, men vid slutet av vandringen genom trädgårdarna (vi borde verkligen ha hyrt en golfbil) så var man tyvärr för trött för att konsumera. Tur då att vi hade passat på att handla lite redan efter att ha forslats genom huvudbyggnaden. I huvudbutiken köpte jag denna tjusiga duk och en Louis XIV-pappersdocka. Däremot lyckades jag avhålla mig från att köpa en dockhusservis.

Sminket

Jag förstår att ni nu är helt, Mais what about le make-up, Amanda?! Lugn, bara lugn. Klart att jag har hunnit med några besök på Sephora.

Dagens Dumas

Idag har vi åkt till Châteaux Monte Cristo, Alexandre Dumas hus utanför Paris. För att komma dit fick vi åka RER-tåget till sin slutstation, Saint Germain en Laye . Vi visste inte om vi skulle komma fram till en fancy pendlarförort för Paris hedgefondmäklare eller till en ruffig förort där man helst inte ska gå ensam efter skymningen. Vi kom fram till detta:

Total pittoreskhet!

Dumas hus.

Dumas skrivarstuga. Med egen vallgrav för att hålla förläggare och redaktörer borta.

I fasadens stenar var titlarna till Dumas böcker inhuggna.

Musslorna!

Jag fick inga musslor här om kvällen, vi hittade ingen restaurang som serverade det. Men idag när vi flanerade omkring i Marais, åt andra hållet än vi gått tidigare snubblade vi över flera restauranger med Moules Marinières på menyn. Lyckan!

Elise syns knappt bakom min tunna med musslor. Åååh, det var så fantastiskt gott! Elise åt confit d'oie, som även det var gott.

Till efterrätt åt jag creme brulée, men då hade det blivit för mörkt för att fotografera maten så ni får helt enkelt tänka er att vi fick snygg och bloggvärdig efterrätt också.

Nu: matkoman!

Dagens Parisskor

Jag förstår att ni nu är helt, Mais what about le shopping, Amanda?! Lugn, bara lugn. Klart vi har hunnit med det också. Här ett av två nyinköpta par skor. Matchar Svenska institutets trappa.

Att se Versailles och sen dö

Efter en sån här bloggvärdig lyx-frulle begav vi oss idag till Versailles.

Efter en timma i olika köer kom vi äntligen in!

Spegelsalen.

Korridor med statyer av franska regenter och andra män. Vid det här laget hade jag lyckats återstarta min audioguide till defaultläget franska och var lite osäker på vad det var vi såg. Här en man i hotpants. Och Elise.

Det klarnade upp lite när vi kom ut igen.

Väldigt rakt klippta träd.

Marie Antoinettes sällskapsrum på Petit Trianon.

Marie Antoinettes säng, OMG!

Vi promenerade i drygt fem timmar. Är nu helt slut!

Père-Lachaise

Frukost under vilken jag slog fast att jag vägrade låta mig besegras av en croissant. Gott och mycket.

Här någon slags ekologisk lyx-Nutella som jag är alldeles för allergisk för att få äta.

Eventuellt dagens bästa inköp. Mitt misstag var att bara ta med nya skor till Paris.

Vi promenerade omkring på Père-Lachaise och tittade på gravar över kända och okända människor. Vissa familjer har byggt kryptor större än en liten villa, det är sanslöst men också väldigt tilltalande för någon som sett Buffy smyga runt på kyrkogårdar i sju säsonger. Om ingen bygger kryptor, var ska då varmpyrerna bo och titta på Passions?

Dagens Paris-outfit.

Kvällens mål är att äta musslor och dricka lite vin.

Au revoir!