No pictures please!

På torsdag händer det! Kollektivet träffas på en undisclosed location. Jag tror att vi alla känner lite som Anne Hathaway.



(Detta inlägg är en ursäkt för att få visa klippet. Briljant!)

Fredagsunderhållning

Utläst

Asli Erdogan är en författare jag har lovat mig själv att börja läsa i flera år nu. Ramús förlag ger ut de snyggt förpackade och hyllade små böckerna om ensamma människor som vandrar runt i världens städer. Den senaste svenska utgåvan, Stenbyggnaden, var en av två böcker jag skaffade på årets bokmässa och den första av Erdogans böcker jag faktiskt läst. Inte ett ögonblick för tidigt förstås. Det är poetiskt, och en lika märklig upplevelse som jag alltid har tänkt och hoppats. Även nu när jag har slagit igen boken är jag osäker på vad den egentligen är - poesi, politik, prosa, dröm, metafor, anklagelseakt - men jag är glad att jag har vistats i den.

Patricia Highsmiths böcker tyckte jag om i teorin, långt innan jag började läsa dem. I någon av de där handledningarna jag läste när jag själv ville börja skriva, gav hon nämligen råd om hur man skulle inleda böcker på ett slagkraftigt sätt, och alla exempelmeningarna var helt briljanta. Hennes Carol som jag har läst de senaste månaderna, har egentligen en anmärkningsvärt oslagkraftig inledning - en ung kvinna börjar arbeta extra på ett varuhus, inte särskilt mycket tycks hända henne över huvud taget. Men så träffar hon Carol, och kärleken. Det som börjar mycket enkelt växer till en extraordinärt vacker skildring av kärlekens början, upp- och nedgångar. Och trots att Highsmith själv menar att boken var en reaktion på att hon började sorteras in i spänningslitteraturfacket, kan hon inte låta bli att slänga in en liten flykt på ensliga amerikanska vägar, som skulle kunna höra hemma i vilken noir som helst.

Francoise Sagan stämplades som ungt geni när hennes Bonjour tristesse publicerades 1954, eftersom hon skrev boken redan som 19-åring. Den håller än i dag, en rolig och charmig ond saga, om ett icke-kärnfamiljsliv som hotas av en strukturerad och tråkig inkräktare i form av en potentiell plastmamma. Intensiteten håller kanske inte hela vägen till slutet, men det gör huvudkaraktären, den tonåriga Cécile, som aldrig riktigt låter sig fångas in, fortsätter att balansera mellan naivitet och ren ondska, charm och grymhet, livsglädje och skräck. 

Fredagsunderhållning

Elakhet är roligt

Det här skrattade jag åt väldigt mycket igår. Tyvärr upplyste en närstående mig om att det ingalunda var första gången jag skrattat väldigt mycket och åt det och JO, han hade faktiskt sett det. Så då visar jag er istället.

Baby, I can't drive my car

Ur Körkortsboken

Sent omsider har jag dragit igång projekt "Ta körkortet", som jag påannonserade här på bloggen för några år sedan. Fast jag har fortfarande inte bestämt mig för vilken typ av förare jag ska bli.

Veronica Mars - she's a marshmallow!

Dr Hjärnskakning, eller hur jag lärde mig att älska hjälmen och sedan slutade igen

Detta är inte en cykelblogg. Men man skulle kunna tro det, för här kommer ännu ett inlägg om cykling.

Jag har inte hjälm när jag cyklar. Det beror på att jag bor i en annan stad än Stockholm och där har man inte hjälm. Det är naturligtvis dumt.

Hur dumt det är illustrerades denna sommar när jag ramlade av cykeln och fick hjärnskakning. Det var inte så farligt och den allmänna känslan var att om jag bara hade haft hjälm hade det bara varit några skrubbsår. Och när den fjärde människan på akuten har ställt rutinfrågan "Hade du hjälm?" så känner man att även om jag får hjärnskakning nästa gång i alla fall så är det för pinsamt att svara nej.

Så i väntan på att Hövding kostar lite mindre så är jag nu en klok och ansvarsfull person.


Uppdatering:
Allt ovan skrevs för ungefär två månader sedan. I helgen vaknade min inre tonåring och skrek "Jag hatar dig, du låter mig aldrig göra något dumt och oansvarigt längre!" Så nu har jag inte hjälm längre. Det är så himla dumt.

Och så himla underbart.

Biblioteket som kontor: En recension

Jag frekventerar Uppsalas alla bibliotek som ligger nära mitt hem. Jag bor i en bra stad, vilket betyder att jag har fyra bibliotek helt nära. Alltså känner jag att det är dags att göra en recension, så att andra vilsna kulturarbetare utan kontor vet vad de har att vänta.

Följande är kategorierna:

Mysfaktor: En arbetsplats ska ha en trevlig stämning, där tofflor känns naturligt och man bara är ett litet steg från mjukisbyxor. Kan också innebära skönhet.

Ljudnivå: Jag behöver tystnad för att kunna arbeta. Dock utan att det påverkar mysfaktorn, en svår balansgång.

Trängsel: Att jobba helt ensam är tråkigt, samtidigt vill jag inte att folk ska glo för mycket på mig när jag fnissar åt videoklipp och sover på skrivbordet. Vill dessutom inte distraheras av främmande kroppskontakt.

Ljus: Det är inte för mycket begärt att veta om det är dag eller natt utanför arbetsplatsen.

Temperatur: Frostnupen näsa hämmar koncentrationen.

Tillgänglighet: Det är inte heller för mycket begärt att kunna jobba 8–17, som resten av Sverige

Möjlighet att ranta iväg för att prata i telefon: Precis som det låter. Ibland ringer kontorstelefonen.

Klientel: Hänger mina peeps där?

Carolina Rediviva

Mysfaktor: 3,5. Böckernas högborg. Här kan man sitta i A-salen och titta på konst och böcker på balkonger. Otroligt fint. Dock omöjligt att ha tofflor och/eller mjukisbyxor.

Ljudnivå: 5. Här pratar man inte ostraffat. Dock problematiskt när undertecknad fnissar åt ovan nämnda videoklipp.

Trängsel: 4. Ett eget bord, nästan alltid bra lediga platser.

Ljus: 4. Höga fönster med park utanför. Och läslampa.

Temperatur: 2. Nätt och jämt plusgrader. Skakar så att hela bänken vibrerar, vilket ökar ljudnivån.

Tillgänglighet: 3. Öppnar kl 8.30, innan dess får man sitta på trappan och frysa (vilket väl inte är så annorlunda mot att frysa där inne).

Möjlighet att ranta iväg för att prata i telefon: 0. Här måste man lämna in allt man har och när man smyger med sig sin mobiltelefon ändå finns det ingenstans att gömma sig. Mycket svårt att föra seriösa jobbsamtal i viskande ton, folk undrar.

Klientel: 3,5. Goda chanser till småprat. Tveksamt om man hittar lunchsällskap.

Betyg: 3,1

Karin Boye

Mysfaktor: 5. Man sitter mitt bland böckerna och har fötterna på en snäll heltäckningsmatta som inte tycker att ens tofflor är det minsta konstiga.

Ljudnivå: 3. Besökarna är i allmänhet ganska tysta, men bibliotekarierna!! Jag tror jag dör. De tror att de är på kafferep och kan ofta höras på flera våningars avstånd. Mest bisarrt blir det när en besökare viskar en fråga och en bibliotekarie vrålar ett svar.

Trängsel: 3. Här gäller det att vara i tid. Är man det får man bästa platsen (det finns fyra bästa platsen) och kan njuta av en perfekt avvägd avskildhet. Annars får man trängas i de tysta rummen och allt är sämre.

Ljus: 5. Fönster precis framför näsan. Förr även med ett ofta omtalat träd.

Temperatur: 4. Det är ju svårt att hålla en helt stillasittande människa varm, men de gör ett gott försök.

Tillgänglighet: 2. Öppnar först klockan 9, det är för dåligt.

Möjlighet att ranta iväg för att prata i telefon: 1. Bästa platserna är en evighet ifrån utgången och orkar man masa sig hela vägen ner hamnar man i en bullrig korridor som inte heller är något vidare. Alltså är det förnedrande visksamtal mellan hyllorna som gäller.

Klientel: 5. Stilmässigt känner man sig hemma. Dessutom arbetar en stor del av bekantskapskretsen i huset – lunchsällskap är nästan garanterat.

Betyg: 3,4

Blåsenhus

Mysfaktor: 4. Avslappnat och trevligt, dock lite mer folkbiblioteksstämning än de övriga.

Ljudnivå: 4. Ganska lagom.

Trängsel: 3,5. Här gäller det verkligen att komma i tid och få ett bra fönsterbord. Annars är det ganska trist och oavsett så är insynsskyddet minimalt.

Ljus: 5. Optimalt. Lite som att sitta ute eftersom fönstren är gigantiska.

Temperatur: 4. Som Karin B ungefär.

Tillgänglighet: 4. Öppnar 8.30 men har bra bord man kan sitta vid om man kommer tididgt.

Möjlighet att ranta iväg för att prata i telefon: 5. Här är det nära till utgången och den stora hall där man kan prata ostört i timmar.

Klientel: 4. Tråkigt grundklientel, fast på ett trevligare sätt en Ekonomikum. Alla ska med-känsla. Samlar också några fina vänner som hänger här och periodvis är de bästa av lunchkompisar.

Betyg: 3,6

Ekonomikum

Mysfaktor: 2. Icke-ekonomer göre sig icke besvär.

Ljudnivå: 2. Folket är ganska tyst, synd att ventilationen låter som när man drar en kundvagn över en parkeringsplats.

Trängsel: 2. Se upp så du inte armbågar någon.

Ljus: 1. Inga fönster, ingen allmänbelysning. En läslampa som lyser upp din ensamma tillvaro.

Temperatur: 2. Kallt som tusan.

Tillgänglighet: 4. Öppnar 8.30, var på plats för ekonomer börjar jobba tidigt som attan.

Möjlighet att ranta iväg för att prata i telefon: 4. Tror man skulle komma undan med det utanför tysta rummet.

Klientel: 1. Inte en vän så långt ögat når. Det röda håret sticker ut som en tuppkam skulle göra någon annanstans.

Betyg: 2,3

Pretty in orange

Okej, Lisa, är du nöjd nu?

Känner du pressen, Elise?

Bloggen har numera en officiell hårfärg.

Well, there goes your social life.

Och den enda som inte har ett åldrande porträtt av sig själv på vinden är Justin Walker som spelade Christian.

Fredagsunderhållning

I'll have to take you out as a bridesmaid and put you as a guest.

Brudtärnor, är det något man ska ha? Det här bröllopet (chromes stavningshjälp föreslår "trollope") verkar ju jätteroligt för samtliga inblandade:

 A few girls live out of town so if there is going to be a problem with coming to either one then I need to know now because after this week I don't want to be surprised. I would like everyone to send me any dates they are going away or planning to go away after February so if your going away in January I don't care. I want any dates from February to the day of our wedding in August, that way we know not to plan something when your away. But after this week the dates are set in stone. Also if money is tight and you cant afford to contribute to say the bachelorette party or wont be able to afford a dress etc then L— and Myself don't have time to deal with that, I'm sorry. This includes flights as well, everyone knows the states where the parties are going to be held so if you wont be able to afford a flight then that means you cant make a party which ultimately means I cant have you as a bridesmaid. Obviously we'll get the best deals and were not gonna books flights for $1000 and shit that's why were doing this in advance, that goes for bridesmaids dresses as well everything will be affordable but if you think by affordable its going to be a $25 forever 21 dress then your going to the wrong wedding.

Hela brevet finns här.