Oväntat fynd

När jag först läste om Héléna Marienskés Le Degré suprême de la tendresse blev jag lite besviken. Hennes debutroman Rhésus hade verkat så bra, åtminstone att döma av vad jag läst och hört om den, och det utdrag jag själv lyckats ta mig igenom med hjälp av min gymnasiefranska. Sexgalningar och apor på ett ålderdomshem, och så lite Sarkozysatir på köpet. Att sen följa upp det med en pastischsamling... det kändes liksom lite... tunt.

Men när jag väl fått tag på ett exemplar av Le Degré suprême... kunde inte ens mina bristfälliga franskakunskaper hindra mig från att skratta mig igenom större delen av den. Både Houellebecq och Célinetexterna har varit fantastiska, men jag sparar det bästa till sist: Flora, ou l'apparition. À la façon d'un mirifiant G.P. , som har till förebild en författare jag själv försökte pastischera häromsistones. Men jag vet inte, det kändes som att det saknades något.