Supernaturalbrunch har blivit ett sätt att leva

Varje lördagförmiddag ser jag veckans nya Supernaturalavsnitt så som det var menat att ses: Tillsammans med Pär, Teresa, Max och Caroline samtidigt som vi fyller på med ordentlig brunch eftersom man aldrig vet när apokalypsen kommer och det gäller att vara förberedd.

Vernissage har blivit ett sätt att leva

Idag öppnar utställningen Cash Flow på Botkyrka konsthall. Utställningen handlar om konsumtionssamhället och jag har blivit lovad tårta från Spaaks.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Fredagsunderhållning har blivit ett sätt att leva

Tack för länken, Emi.

Att bitcha om trafikvett har blivit ett sätt att leva.

VIKTIGT MEDDELANDE TILL GÅNGTRAFIKANTER: Ni syns inte utan reflexer!

För något år sedan kom det artiklar om galningar (läs: sköna killar) som cyklade utan bromsar för det var ballt. De var få och man kan gissa att lagen om den starkes överlevnad gjort att de idag är ännu färre. Men ungefär lika korkat är det att gå utomhus i mörker eller skymningsljus (just nu från ca 17:00 till 08:00) utan reflexter. Man syns inte! Skärpning!

VIKTIGT MEDDELANDE TILL CYKLISTER: Cyklar är också fordon!

Att utan lyktor cykla på trottoaren är att jämställa med att köra bil med släckta lampor på trottoaren. Inte så smart. Inte så tillåtet. Skärpning!

Ok, bitchandet över.

Att sy sina egna kläder har blivit ett sätt att leva.

Efter att ha sett nästan hela säsong åtta av Project Runway och läst alldeles för ingående analyser om varje look i varje avsnitt hos TLo kände jag mig lite kreativ. Kreativ men fattig så jag rotade runt hos mina föräldrar och hittade ett rutigt ylletyg som min farmor köpt någon gång, oklart när.

Allt jag kan om att sy har jag lärt mig av min mamma, min syslöjdslärare och Tim Gunn. Eftersom det på syslöjden var strängeligen förbjudet att klippa i något tyg utan att ha fått ok från läraren först får jag alltid lite ångest innan jag sätter saxen i tyget. Jag använde inte heller ett riktigt mönster utan ritade av en kjol jag redan hade som passade bra. Allt blir dock extra komplicerat av att tyget var just rutigt. Man vill gärna mönsterpassa men det är omöjligt att få alla rutor snygga om man inte är perfekt cylinderformad.

Här växer kjolen fram, panel för panel. För varje söm jag sydde hörde jag Nina Garcia klaga på att "there is a lot of puckering", och var så noga jag någonsin kunde med trådspänning och stygnlängd. Sen pressade jag hela kjolen, sydde i knappar och, voila!

Att läsa geniala romaner skrivna i en mening har blivit ett sätt att leva

Att prata med smarta samtidspoeter har blivit ett sätt att leva

Nu är det bara lite över en vecka kvar tills Helena Österlund och Christina Kullmann reder ut språkets och livets mening under Semafor goes language game!

Bonus: Att prata med smarta samtidspoeter har blivit en spotifylista om spel och språk.

Att recensera svenska samtidsromaner har blivit ett sätt att leva

Se här och här.

pimp my ride

Jag har bytt till vinterdäck och passat på att utsmycka min bil.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Lägesrapport.

Efter att ha hittat mina klistermärken (och tappat bort dem, och hittat dem igen) har jag nu pimpat min laptop. Bästa universitetet! Jamenar vilket annat universitet har ett tophemligt labb under skolan där man kan experimentera med monster?

Missa förresten inte Buffy-kvällen på Högkvarteret den 11:e November.

Dagens snöfall gav Total eclipse-kollektivet feeling:

Ni ser rätt, julkalenderquizet kommer tillbaka!

Fredagsunderhållning

Mail som gör en glad

Tecken på att det är oktober

- En ohälsosam längtan efter att bara lyssna på Serge Gainsbourglåtar som handlar om hösten (se även, och). Jag försöker kompensera genom att också lyssna på min pappas gamla jazzskivor.

- Det mesta som gör mig glad för tillfället är matrelaterat. Som att äta dumplings med Jenny och Magnus, eller att få hemmagjord cevapcici till middag. Andra månader på året hade det räckt med en kopp kaffe, att sitta på balkongen, eller typ att jobba.

- Ägnade det mesta av helgen åt att försöka tina fötterna. Inte förrän jag bjöd hem lite vänner på brädspel uppnådde lägenheten en sådan temperatur att mina tår inte längre kändes som isbitar.

- Har återupptäckt The Onion.

We're cool, we're hot - we're everything you're not

När jag bildgooglade Hellcats hittade jag den här snygga filmaffischen från filmen High School Hellcats (1958).

The Hellcats are an all-female gang bent on bucking authority and terrorizing the schools by doing things like having a bad attitude toward their teachers and parents. When Joyce, a new student, moves into the neighborhood, she draws the attention of The Hellcats. Desperate for acceptance and unhappy with her homelife, Joyce goes along with the gang, and is soon drinking, dancing and meeting boys. Can her parents stop her descent into depravity?

Filmens undertitel är: ...what must a good girl say to "belong"? Och jag förstår inte varför jag aldrig sett den! Anyhoot, det var ju serien Hellcats jag egentligen skulle skriva om. CW:s nya cheerleadingserie, som en blandning mellan Bring it on och Legally Blond. Med ärvda skådespelare från nedlagda One Tree Hill och High School Musical.

Vad en good girl måste säga för att "passa in" här är mest "Gooo Hellcats!" Men om man inte är en good girl utan en streetdansande pre-law student med en övervuxen woo-girl till mamma och i behov av ett stipendium för att ha råd att gå på College? Ja, då måste man använda sina streetsmarts för att få en plats i truppen och kanske kan man till och med lära sig att inte vara så fördomsfull mot cheerleaders.

Förutom nämda juridikstudent finns en överpeppad cheerleadingkapten som bytt skola från Mempis Christian Uni. vilket fått hennes kristna familj att bryta kontakten med henne. Det finns en konspirerande cheerleader som skadat sig, tar otillåtna preparat och (gasp!) ligger med flera olika killar!

Hellcats är en serie för den som inte riktigt bryr sig om att allt är ganska förutsägbart utan söker lättsamt drama med snygga cheerrutiner. Gooo Hellcats!

I'm bringing sexy back

Just det, mitt i allt ståhej kring bokmässan, Album och allt det, höll jag nästan på att glömma att en annan tjusig bok som jag deltar med en text i nyligen har kommit ut, Skamlöst, en samling erotiska novller som ges ut av nystartade Charlie by Kabusa. Redaktörer är Gustav Almestad och Erika Söderström. Går att köpa exempelvis här.

Det händer nu

Brevnovellerförfattaren Sofia Nordin är nominerad till Augustpriset i barn- och ungdomsbokskategorin för andra året i rad.

Hurra säger Total Eclipse!

Geheimnis meines Erfolges

Jag misstänker att den här filmen är ännu sämre än jag minns den som, men jag kan ju inte låta bli att se en Michael J Fox-film när möjligheten erbjuds.

Bonus: Tyskdubbad scen.

Fredagsunderhållning

Mad, sad, glad.

I can't live if living is without you

Från dagens Metro.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Tips tips tips

För den kulturintresserade har jag förresten några jäviga tips om saker som folk jag känner är inblandade i:

Johanna Mos Precis så illa är det är hennes andra roman, och utspelar sig under otursförföljda Rakels 30-årsfödelsedagsfest. Och har ni inte läst hennes debutroman än ska ni förstås passa på att göra det också.

Viktor Johanssons Game Over, hans andra diktsamling, släpptes i dagarna till fina recensioner. Läs mer här på bokens alldeles egna hemsida.

Och så kan ni ju också pallra er iväg till Judiska Museet där det just nu pågår en utställning om Franz Kafka och Bruno Schulz, vars brev den talangfulla Emi-Simone Zawall översatt.

Sterling Cooper has more failed artists and intellectuals than the Third Reich

Börjar äntligen komma ikapp med Mad Men. Även om jag tycker att serien peakar någonstans kring JFK:s död, när den börjar svänga från okritisk avspelning av de framgångsrika 60-talsmänniskornas skenföreställningar om sig själva, till att avbilda deras kluvna inre, så fortsätter det att vara intressant också nu när det blivit en mer konventionellt HBO-aktig serie (plot twists, oväntade affärsdrag, relationsjonglerande).

Och jag vet inte varför, men jag kan verkligen inte sluta gilla Pete Campbell. Även om han har sina vidriga sidor (tydligast demonstrerade i avsnittet Souvenir, en pastisch på The Seven Year Itch) så är hans streberpersonlighet mycket lättare att identifiera sig med än Peggys superhjältemässiga, eller Don Drapers myspsykopat-roll.

Elise vs Elise

Innan jag debuterade som författare funderade jag på att byta efternamn från min mammas "Karlsson", till min pappas mer kommersiellt gångbara "Fankhauser". Jag ångrar sällan att jag trots allt behållit det namn jag växte upp med. Förutom då vid de tillfällen när jag påminns om att jag skriver krönikor i samma tidning som en annan Elise med -sonnamn. Senast idag förvånades Daniel Björk av min inställning till föräldraskap, och tidigare har andra chockats av min önskan om att kvinnor ska utnyttja sitt erotiska kapital.

Så bara för att vara fullkomligt tydlig: det här är den enda krönika jag skrivit på sista tiden.

the sun was white, as though chidden of God, and a few leaves lay on the starving sod

Ah, en helg på landet, fjärran Nobelpris och roliga men utmattande Semaforshower. Äntligen börjar oktober uppfylla sitt löfte om lugn.

Försenad fredagsunderhållning

Jane Austen och fysiskt våld, kan det bli bättre? Tack för länken, M-Low.

Lästips istället för spekulationer

Eftersom jag aldrig gissar rätt vad gäller det där stora priset så gissar jag inte längre alls. Men några av de som finns med i spekulationerna år ut och år in tycker jag att ni ska passa på att läsa ändå. Som plötsliga ladbrokesfavoriten Ngugi Wa Thiong'o, som jag skriver om i Album #2, och på ett par ställen här i bloggen. Och, förstås, kanadensarna.

Who dunnit?

Det är ju onekligen ganska rörigt i det parlamentariska Sverige just nu. Vem får bilda regering, vilka blir ministrar, vad för slags ministrar behöver vi? Själv är jag rädd för att Maria Abrahamsson kommer att bli kulturminister, eller kanske underhållningsminister (formerly known as kulturminister).

I Svenska Dagbladet idag tror Cecilia Wikström att kulturministerposten av ren godhet kan ges till folkpartiet:

–Övriga alliansen har backat, men jag tror inte att Reinfeldt ger dem färre ministerposter eftersom det inte är bra med missnöjda småpartier.
– Är man mycket stark, måste man också vara mycket snäll, sade ju både Pippi Långstrump och Nalle Puh.

Men nu var det inte vare sig Pippi (som bara är stark) eller Nalle Puh (som är en björn med en väldigt liten hjärna) som sa att den som är mycket stark också måste vara mycket snäll. Det var Bamse (en stark björn). Om du, Cecilia, inte ens vet vem du citerar fundera en halv sekund på varför Nalle Puh och Pippi skulle ha sagt samma sak när de är skrivna av olika författare.

Jag kräver inte en kulturminister som kan förhandstippa litteraturpristagare men pretty please with sugar on top, kan man få önska sig en som vet skillnaden på Pippi, Nalle Puh och Bamse?

Comm'dit si bien Verlaine au vent mauvais

Av höstmånaderna är september den mest hypade - September song, One september day, gruppen September - även om Amy Winehouse har försökt kompensera det med lullaby of birdlandpastischen October song.

September har alltid varit en personlig favorit också; höstlöv och skolstart. Fast i år håller jag ändå på oktober.

September var en rolig månad, men med alldeles för mycket aktiviteter. Hela månaden har jag drömt om oktober: den månad då jag ska få sova åtta timmar per natt, sörja den svenska demokratin, läsa böcker jag inte behöver läsa, skriva texter ingen annan vill läsa, se ikapp Mad Men, och göra absolut ingenting i största allmänhet.

Men jag klagar verkligen inte på september: månaden innehöll trots allt en Semafor med Maja Lundgren och Maria Zennström som gäster, releasefest för Album på Rönnells, tre lektioner om prosaklassiker på Biskops-Arnö, tre poetiska Semafor i Rum för poesi under mässan och prat om Album på Norstedts monterscen för de som höll platser inför Torgnys framträdande.

Det kännns mycket lovande att oktobers två största åtaganden ryms inom den första veckan, så att man kan ta det där med avslappning på allvar sen. På onsdag talar jag, Annina Rabe och Martina Lowden om Album på Medborgarplatsens bibliotek, och på torsdag är det dags för höstens andra Semafor på Högkvarteret med Lars Mikael Raattamaa och Göran Dahlberg som gäster.

I'm covered in books!

Precis som Amanda shoppade jag en hel del böcker under bokmässan, och inte nog med det: nu när jag är tillbaka i Stockholm inser jag att det är utförsäljningsrea på Bokmagasinet. 10:- för alla begagnade böcker! Resultatet är att hyllsituationen här hemma nu börjar bli akut. Men jag har svårt att bestämma mig för om vi bör satsa på ytterligare hyllor, eller snarare på att byta upp oss till en större lägenhet så snart som möjligt.
Oavsett: tre ytterligare Muriel Spark till samlingen är liksom inget man tackar nej till.

Matblogg: Hederlig mat.

I casa Idsnorg lagas det ikväll Hederlig svensk gryta.


Tre sorters svamp!


Till det dricker vi det här vinet som Pär själv importerat från Sonoma, Kalifornien där vi var på vintur i Januari.


Håhåjaja, pensionärsvarning på vår kväll, ne c'est pas?

Fredagsunderhållning

Eftersom Per Schlingmann avgår som partisekreterare för Moderaterna idag, tänkte jag att vi kunde dedikera veckans fredagsunderhållning till Dwight Schrute.