The Big Bangs Theory II

Amanda Hjeeelp!

Teresa den enda frågan man behöver ställa sig så här år gällande frisyrer är - funkar den med basker?

Amanda Såhär års? Jag tänker tvärt om - nu kan jag ha lugg för det är flera månader tills jag behöver tänka på mössa igen.

Teresa men basker! Det ultimata vinternästanvår-plagget! (pair it with your favourite skinny jeans)

Amanda Hahaha, men jag dör svettdöden av basker såhär års.

Teresa SVETTDÖDEN?! vet du hur kallt det är ute? dog kölddöden i morse.

Amanda Men tillbaka till ämnet. SKA JAG KLIPPA MIG EN LUGG?

Teresa basker + fin tunn schal + läderjacka = bästa duskaintetrodetblirsommaroutfiten.

Amanda Men mitt hår är ju som en pälsmössa i sig. Jag promenerade fram och tillbaka i årsta imorse och först var det kallt, sen ba SVETTEN!

Teresa Det tycker jag talar för lugg. Mindre hår, plus fint till basker.

Amanda ‎+ att jag kommer se härligt kristen ut i Cattis spetsklänning!

Teresa vi ska ju starta ett kristet band, gottta look the part!

Amanda Jag insisterar på att vi gör en "rockig" version på "Han har öppnat pärleporten.."

Teresa Christian rock!!!!

Amanda Åh, när jag var på netonnet hade de en stor mintgrön akustisk gitarr, den borde den kristna gitarristen ha!

Teresa va, jag trodde bara vi skulle spela tamburin och marackas?

Teresa gitarr = inte så kristet

Amanda Jo, men om man spelar "rock" och dessutom har den hängande väldigt högt, inte på höften.

Amanda


Teresa Ah, dåså. som jesus skulle haft den!

Amanda Precis, inte som Elvis, den snuskhummern!

Lisa Lugg it. Särskilt om den är så där lite rund. Min hellugg la sig som en svettstripig rullgardin på min panna, men det är för att jag har rakast hår i världen. (Vilket btw också skulle göra sig i en kristen gittarrgrupp, inget c-c-curly här inte.)

Amanda Lisa, du har kristnare hårfärg också! Inte som Teresa, jag och babylons sköka!

Teresa jesus, och tidiga beatles.

Lisa Jag har överhuvud taget en mycket kristen look, ge mig en höghalsad blus så kan jag smuggla knark som ingenting!

Teresa alltså, jag vill bara skriva ut hela den här dialogen och rama in den som monument över vilka fantastiska människor vi är.

The Big Bangs Theory

Luggvelandet fortsätter. Klippa - inte klippa - klippa - inte klippa?

Uppdatering:

Ljust och fräscht

Före

Efter.

Hunden har fått vårfrisyr och jag vill äta upp hennes öron för att de är så gulliga.

The money or your life.

Det är fredag och allt jag kan minnas att jag skulle hinna med idag är redan avklarat innan lunch. Så nu tänker jag sätta mig i solen (men inomhus, herregud!) och läsa Sanne Näslings Kapitulera eller dö.



Igår kväll firade förlaget boken med cupcakefest och uppläsningar och då är ju inte vi de som stannar hemma och surar, inte. Återkommer om huruvida boken är lika bra som kakorna goda, men att kapitlen är döpta efter nagellacksfärger är ju oerhört lovande!

Drrty

Näe, vad tror ni om att man skulle ta och dammsuga lite även i mars?

If you should ever leave me, life would still go on, believe me

*Here be spoilers*


Så har sista avsnittet av Big Love visats, ett avsnitt som mot alla odds lyckades knyta ihop fler trådar än vad jag trodde skulle vara möjligt. För det var ju något av ett drömslut, ända sedan seriens början har jag hoppats att de ska förstå vilken jerk Bill är, slänga ut honom men behålla sitt systerfruskollektiv. Tyvärr slängde de aldrig ut honom och inte heller kom han ut som den sektsnuskgubbe vi alla vet att han innerst inne var. (T.ex. genom att rymma med Rhonda till Mexico i Barbs gamla bil!)


Men de fick varandra till slut ändå, fruarna. Trots det gnager tanken på en spin-off med någon av fruarna i huvudrollen. Eller Sarah. Eller Heather. Eller Rhonda. Och så vill jag gärna få alla Nickis kläder. Okthanks!

Paristema: Nina i Paris

Paristema: Serge & Jane

Män och djur, på det bra sättet.

Ok, för att tänka på något gladare och inte drömma mardrömmar inatt kan ni ju gå hit och ba *omgcuteoverload*.

Fredagsunderhållning

Fortsätter på ett tidigare förekommande fredagsunderhållningstema: djur och gevär.

Paristema: Un homme qui dort

Paristema: Sabrina

Dags för nedräkning

25 dagar kvar, och sen: Paris, here we come!

Fredagsunderhållning

The Rachel, she scares me. Men det är omöjligt att sluta kolla på hennes tv-serie.

PS

När Johan Hilton inte är upptagen med att håna våra vänners favoritungdomsböcker så sysselsätter han sig med att skriva bra artiklar. Om Anton Hysén, till exempel, och det radikala anspråket på offentligheten.

Oh no he didn't!

Den noggranna läsaren kunde i kommentarerna till inlägget om min helgläsning se ett ilskans frö sås hos Lisa när hon fick en länkt till Johan Hiltons text om Jean Websters Pappa Långben på Expressens kultursidor. Nu har hon skrivit en mycket bra text på sin egen blogg om varför Hilton har läst boken som en douche. Off you go!

Radiotips!

Gå till P1 och lyssna på detta reportage från gårdagens studio ett. Bli arg. Skäms för Sverige.

"De kallades tiggare. De skulle inte bara ha ägnat sig åt en oärlig och förkastlig verksamhet, utan dessutom varit aggressiva och "gått på folk". Så sades det förra året om de personer som avvisades från Stockholm till framför allt Rumänien och Bulgarien förra året. Men idag kan vi avslöja vad som egentligen låg bakom avvisningarna. Ingen hade varit aggressiv och de flesta som avvisades var i själva verket gatumusikanter. Reportage av Daniel Velasco"

Gästblogg: Lisa ryter ifrån

Lisa Swedén gästbloggar hos Total Eclipse om en en ledare i dagens UNT:

Provocerad av den här ledaren i UNT om Underbara Clara och radioprogrammet Husmorsskolan firade jag 8 mars med att mejla skribenten.

Hej,

Jag antar att Maria Ripenberg efter sin attack på Underbara Clara drunknar i bloggläsarnas irriterade utrop. Tillåt mig att delta. Clara Lidström är en typisk entreprenör som arbetar mycket hårt, skapar nya projekt (exempelvis ett antal tidningar) och stöttar nya förmågor i samma bransch (hon har instiftat ett stipendium för kvinnliga bloggare). Tyvärr ägnar hon sig åt traditionellt kvinnliga sysslor som inredning och matlagning. Det är kanske tråkigt. Men vad ligger det subversiva i att som feminist kräva att kvinnor ska ägna sig åt manliga sysslor för att vara feministiska? Att Clara däremot kräver bot och bättring när det enda skyddet mot våldtäkt sägs vara att som kvinna stanna hemma, istället för att ifrågasätta maskulinitetens roll, samt att hon ständigt sätter systerskapet framför att kritisera andra kvinnor (jag hoppas att denna allt annat än subtila pik inte går Maria Ripenberg förbi, som på internationella kvinnodagen väljer att sparka på kvinnor, istället för på patriarkatet).

Se ett stort antal inlägg här, där Clara själv bemöter denna obefogade kritik.

Hälsningar,
Lisa



Till min förvåning svarade hon direkt:


Hej!
Synd att du läser min ledare som en "attack" på Underbara Clara. För det är den ju inte alls. Den är i själva verket en nyanserad betraktelse av en oroande hemmafrutrend - som trots allt inte går på djupet utan mest handlar om nostalgi och estetik. Det verkliga hemmafrueländet måste ses i ett historiskt perspektiv - att vara oavlönad, beroende och frustrerad. Underbara Claras blogg är snygg och proffsig, ungefär som ett livsstilsmagasin. Jag har inget sagt om den, utan om tilltaget att göra ett liciensfinansierat radioprogram och kalla det Husmorsskolan! Om det åtminstone hetat hushållsskolan. Jag hade en pappa som lagade all mat hemma och har själv en man som städar, tvättar, stryker, bakar, lagar mat, sköter blommor etc etc. Husmorsskolan är ett rejält kliv bakåt!
Med vänliga hälsningar
Maria

Maria Ripenberg
debattredaktör, ledarskribent



Och när vi ändå var igång, så:


Hej Maria,

Tack för ditt svar! Självklart skulle även jag se en hemmafrutrend som mycket oroande. Som du säger är det verkligen inte fråga om en dans på rosor utan en frustrerande tillvaro som saknar mycket av det vi skulle säga gör livet värt att leva. (Jag håller även med dig om att var och en har ett ansvar att åtminstone försöka försörja sig själv, vilket gör hemmafrun till ett problem även av det skälet.) Underbara Clara har dock utsatts för många "attacker" av en typ som får en att tro att ingen kan se skillnaden mellan att ägna sig åt handarbete och att sluta yrkesarbeta.

Din kritik är alltså närmast av semantisk natur, att programmet heter "Husmorsskolan", snarare än till exempel hushåll. Det kan jag hålla med om, men jag tycker att du är för snabb att sätta likhetstecken mellan husmor och hemmafru. Husmodern är (som du säkert vet) snarare en maktfaktor i hemmet, en person som kan stå på egna ben, klara det mesta och om det kniper flå en kalv. Claras mål har länge varit att uppmärksamma och uppvärdera arbetet som denna historiska kvinnogestalt har utfört i det fördolda. Om jag minns rätt valdes namnet just för att hedra dessa kvinnor, att döpa det till hushållsskolan hade i viss mån varit att återigen göra arbetet opersonligt, att glömma vilka som faktiskt gjorde det.

Det faktum att vi båda kommer från hem med fäder som lagade maten och nu lever i hem med män som delar hushållsarbetet, hindrar väl inte att man uppmärksammar att det inte är den historiska bilden? Jag har inget intresse av att bli hemmafru, inte heller något av att bli husmor, men jag tycker ändå att vi kan imponeras av den senare gruppens kunskap och arbete.

Men jag kan ändå respektera din ståndpunkt som du nu lägger fram den.

Med vänliga hälsningar,
Lisa

Bartlet for space president.

Förvirringen som uppstår när jag tittar på The West Wing i samma rum som Pär spelar ett rymdepos-tv-spel där Martin Sheen gör rösten till någon slags uppdragsgivare.

Fortsättning på polisbreven.

Svar från polisen:

Hej Amanda!

Tack för ditt mail.

Information är alltid en svår sak. Ofta klagas det på att man inte

fått tillräckligt med information eller att den inte har varit tillräckligt

precis. Andra gånger klagas det på det motsatta. Ibland klagas det

på båda samtidigt, vilket visar att det är svårt att tillfredsställa alla.

Jag har också fått flera positiva reaktioner från det nämnda informations-

bladet. Uppfattningen och tolkningen är ju oftast personlig och subjektiv,

varför det kan vara svårt att hitta en bra medelväg, som tillfredsställer

så många som möjligt utan att vara utvattnad. Det är emellertid den

kända faktan kring inbrotten som legat till grund för mitt informationsblad.

Informationen är en liten del av det förebyggande arbetet som syftar till

att öka boendes medvetenhet, underlätta förebyggande åtgärder och

försvåra för brottslingar att begå brott. Visionen är att på sikt få färre

brottsoffer, samt att tillsammans med boende skapa tryggare och säkrare

bostadsområden.

Med vänlig hälsning

Grannsamverkansansvarig på Globenpolisen

Mitt svar:

Hej!

Även ni har ju gjort en subjektiv sållning av information när ni valt vad ni tog med och vad ni utelämnade. Jag skulle gärna få svar på hur ni resonerade kring det valet, hur ni motiverar att gå ut med just den informationen ni valde. Att säga att det är läsarens subjektiva tolkning av er text som gör den problematisk tycker jag är att göra det lite väl lätt för sig.

Det är som sagt inget signalement ni gått ut med, ingen information som kan göra det lättare för mig att skydda min bostad från några specifika personer. Istället är det vaga beskrivningar som pekar ut alla män med ursprung i en hel kontinent som potentiella inbrottstjuvar. Hur förväntar ni er att allmänheten ska hantera den informationen? Vad tillför den?

Amanda

It's written in books from long ago.

Apropå barn- och ungdomsböcker, håller jag på med evighetsprojektet att sammanställa en barnbokskanon till Signe, 6 månader, så att jag inte glömmer bort någon bok när det är presentdags.


I julklapp fick hon Oj! av Stina Wirsén, bitvänlig med snälla runda hörn och dessutom roliga illustrationer. En dag i februari som inte hade någonting med hennes dop att göra, fick hon även Wirséns Vem sover inte?.

Böcker jag i framtiden tänker tvinga Signe att läsa eller få höglästa:

Tre trappor upp med hiss, Maria Gripe.

Den hemliga trädgården, Frances Hodgson Burnett.

De tre musketörerna av Alexandre Dumas.

Lillebror och Nalle, Jujja Wieslander och Tomas Wieslander.

Inte städa, sa Pulvret av Inger Sandberg och Lasse Sandberg.

Ture Sventon privatdetektiv, av Åke Holmberg

Else-Marie och småpapporna, av Pija Lindenbaum

Matilda, Roald Dahl

Gå inte fel Kamel, Mikael Cavallin.

Mimmis dagbok, Viveka Lärn

Adjö, herr Muffin, Ulf Nilsson

Jag saknar dig, jag saknar dig, Peter Pohl


Skriv alla boktips i kommentarerna!

Boklördag

Det här är mina helgplaner:




Eventuellt dricker jag lite vin och klipper lugg också. Den som lever får se.

Uppdatering 22:04, Det visade sig att mitt hår var slingat utifrån en frisyr utan lugg och att jag skulle få en bred ljus slinga mitt i luggen. Luggplanen bordlades tills vidare.

Fredagsarbete

Prinsesskontoret lägger in fredagsväxeln.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Fredagsunderhållning

Äntligen - Lyxfällan hjälper någon som verkligen inte kan hantera pengar.

Öppet brev till Globens närpolis.

Hej.

Jag har fått hem ett informationsblad från polisen i Globen och grannsamverkan mot brott. Informationsbladet behandlar inbrott i mitt bostadsområde och består till största del av punkter. De första elva punkterna är statistik över inbrotten, viss statistik relevant för att man som boende ska skydda sitt hem bättre, en del saker mest kuriosa (ex att tjuvarna åker kollektivt och i genomsnitt stjäl för 40-50 000). Sedan följer fem punkter med tips och råd om vad man kan göra för att göra det svårare för någon att bryta sig in. Vidare en punkt med lite rasprofilering "liga med unga män från Mellanöstern eller Afrika". Och en sista punkt med en uppmaning om att hålla koll på vilka som rör sig i området (se punkten innan).

Då undrar jag vad ni vill att jag ska göra med den här informationen? Det är ju på inget sätt ett särskilt konkret signalement. Bör jag vara misstänksam mot alla unga män från Afrika och/eller Mellanöstern eller är det bara om jag kan misstänka att de även bor i västerort och åker kollektivtrafik jag ska vara på min vakt?

Vad är det ni hoppas uppnå med detta informationsblad, och var det så väldigt genomtänkt ihopskrivet?

Vänligen(-ish)

Amanda Idberg

Bokcirkel om Albert Camus Fallet

Onsdag den 30 mars samtalar jag, bibliotekarien Karl Berglund och förläggaren Dorotea Bromberg om Albert Camus roman Fallet. Läs boken och dyk upp på Nobelmuseets bibliotek 18.30. Mer info här.

Läslängtan

Den här texten har jag redan läst ett antal versioner av, men nu när den kommit i bokform vill jag bara läsa den igen. Läs mer om den här och här.