Eftersom vi alla är läsande människor så står vi alla inför det här med boktipsen. Bästa Lisa (inte jag, den andra) skriver om det i dag och hur hon elitisktiskt nog dömer ut vissa typer av tips.
Osökt kommer jag att tänka på när Amanda skrev om den här frågan hos Ribbing och hur hon (Amanda alltså) tog åt sig, eftersom hon ständigt kastar tips omkring sig.
Det gör jag med. Egentligen tror jag att alla som läser gör det och har man, som Amanda och jag, jobbat i bokhandel, så är det en yrkesskada. Finns inget roligare än att klura ut vad som är det optimala tipset, varför just den här titeln passar just den här personen.
Nu kommer vi till det pinsamma i historien, det som jag redan erkänt under de länkade inläggen ovan: Jag ignorerar tips. Ni säger att jag ska läsa det. Jag struntar i det. Redan när du säger det. Och jag har inte ens den goda smaken att skämmas. Min läslista är full. För alltid. För att jag läser ganska långsamt och för att det redan finns väldigt många bra böcker.
Det är i dagsläget oklart om jag kommer att hinna förbi 1960-talet innan seniliteten slår till.
3 kommentarer:
Men tar du ens till dig andras åsikter om böcker? T.ex. om du har tänkt läsa Röda rummet kanske någon gång och så hör du hur folk hyllar den, omprioriteras den i din läslista då?
Jo, det kan nog hända. Och om något har legat och skvalpat i utkanten av läslistan kan en betrodd tipsare påverka så att den kommer in. Och om sanningen ska fram så finns det ett fåtal som kan få mig att rubba planerna.
Det är helt enkelt luststyrt och lusten påverkas sällan.
Det är tur att jag har Teresa att pracka på böcker!
Skicka en kommentar