Marvelfilmerna 101

På Lisas begäran tänkte jag reda ut hur filmerna och serien hänger ihop. Och vilka hon borde se. Och när jag skriver detta inser jag plötsligt vilket jobb jag har tagit på mig. Ehrm. Ok, detta blir Lisas ofullständiga guide till Marveluniversumet!

Iron Man (2008)

Robert Downey jr spelar i en klassisk origin-historia. Tony Stark (inget släktskap till Ned Stark) är genious playboy, lever på pappas vapenindustripengar, blir kidnappad och måste bygga sin egen superdräkt för att fly. Blir genious filanthropist playboy.
Se? Ja.
Lyssna på Iron Man av Black Sabbath.

The Incredible Hulk (2008)

Edvard Norton spelar Dr Bruce Banner som blir utsatt för militära experiment med gammastrålar, militären vill skapa en supersoldat. (Ojoj, har de gjort det förut kanske?) Banner blir stor, grön, arg och tja smashar saker. Som en gör.
Se? Nja. Följ Feminist Hulk på twitter, istället.

Iron Man 2 (2010)

Tony Stark är genious filanthropist playboy som INTE FÖLJER NÅGRA REGLER! Slåss mot Iron man-kopia, typ. Agent Coulson meddelar att han inte får vara med i Avengers. I slutet hittar S.H.I.E.L.D. en hammare i en krater, vem kan ha tappat den?
Se? Nja.

Thor (2011)

Kitchbonanza extreme! I Asgård (i filmen: ass guard! LOL pga är 8 år), i Asgård bor the ususal suspects, Thor, Loke, Odin, och andra biroller. Loke lurar Thor att dra till frostjättarna och GÖRA KAOZ! Odin måste rädda dem och blir pissed! Så han ba tar Thors hammare och slänger iväg och ba bara den som är värdig kan lyfta den! (Sett Svärdet i stenen, much Oden?) Thor följer efter och träffar Stellan Skarsgård och blir kär i Nathalie Portman. Hilarity ensues!  S.H.I.E.L.D försöker lyfta hammaren, men kan inte. Thor försöker lyfta hammaren men kan inte, det kommer FIENDER OMG!
Se? JA!

Captain America: The First Avenger (2011)

Nazisterna är inte bara nazi-onda i Captain America, utan precis som i Indiana Jones - Jakten på den försvunna skatten, vill de fuska genom att använda alla övernaturliga grejer de kan hitta. Här är det organisationen Hydra som i det ockuperade Norge hittar en gammal hednisk grej: The Tesseract. (Ej att blanda ihop med Hungerspelens "tesserae") och tänker använda dess kraft för att förgöra sina fienden. Steve Rogers är en liten klenis som inte får vara med och slåss mot nazisterna under andra världskriget. Men en vetenskapsman gör honom till en supersoldat, Captain America. Och sen slåss han mot nazister. Och efter han vunnit kraschar hans flygplan med Tesseracten i havet. MEN HAN DÖR INTE! Utan han vaknar i nutid.
Se? Ja, för all del.

Marvel's The Avengers (2012)

Joss Whedon har gjort den. Alla måste se!

Iron Man 3 (2013)

Se bara om du verkligen verkligen, verkligen gillar Ironman-dräkten. Annars, nej.

Thor: The Dark World (2013)

Ja, den har jag ju inte sett ännu för den har premiär i övermorgon. Men PEPPEN!

Marvels Angents of S.H.I.E.L.D (2013)

Serie som följer organisationen S.H.I.E.L.D, den har precis börjat gå så man har alla chanser att vara ikapp.

Här kan man se en tabell på vilka rollfigurer som dyker upp i vilka filmer.

Fredagsunderhållning, eller fun with science!

Läsrapport: Den hemliga trädgården

Höstläsningen går framåt, och hittills har det funnits ett visst trädgårdstema i den. Jag har tagit mig igenom den tunna volymen med Vita Sackville-Wests trädgårdskrönikor, med alla de vackra växtnamnen och allmängiltiga sanningarna, som får mig att drömma om att besöka Sissinghurst Castle och trädgårdarna där.

Den andra trädgård jag har läst om skulle vara svårare att besöka i sinnevärlden. Klassikern Den hemliga trädgården är en favorit både för Lisa och Amanda. Själv missade jag att läsa den som ung, men är glad att jag har tagit igen det idag. Jag gillar den knepiga ungen Mary och det universum som byggs upp kring henne. Inte minst för att det är en superbrittisk berättelse, som med sina hedar och wuthering winds får en att tänka på Brontësystrarnas böcker. Ett perfekt soundtrack till boken är förstås Kate Bushs "Under the Ivy".

Som vuxen ser man kanske andra saker i berättelsen än man skulle gjort när man var yngre. Även om jag tycker mycket om att svepas in i den egna värld som den hemliga trädgården är, så tror jag att jag skulle ha älskat alla de små detaljerna ännu mer som liten. Idag funderar jag i stället mycket mer på vad trädgården betyder, hur den blir som en bild för att växa upp - att man behöver ett hemligt, eget rum, ett inre som är avskilt från de vuxna, för att själv kunna bli vuxen. Först när barnen i boken har uppnått det kan de möta de vuxna.

Kanske fördelas mina sympatier också lite annorlunda idag jämfört med hur det skulle ha varit när jag var barn. Den magiska Dickon med sitt djursällskap blir lite eeeh jobbig till slut. Som en Darcy med utmärkta sociala färdigheter eller en Heathcliff som inte är sociopat. Mest identifierar jag mig med den buttra sjuklingen Colin som bara vill vara på sitt mörka rum och bläddra i sina böcker. Vem vill inte vara en liten rajah?

Oh, Canada!

2009 skrev jag det här inlägget inför Nobelpriset i litteratur. Det blev ingen kanadensare den gången. Men just i år var det dags för Alice Munro. Svenska Dagbladet har alltid en understreckare om årets vinnare, och det här årets skrev jag. Som ni kanske märker är jag rätt förtjust i Munros böcker.

Om man vill läsa mer om texterna rekommenderar jag också Eva Johanssons artikel "Munro i eget hus", som verkligen fångar det speciella med de där skenbart enkla novellerna.

Ba gört!

Idag tycker jag att ni ska läsa vad Elise skriver om Jonas Jonassons Analfabeten som kunde räkna i SvD.

Oktoberhösten och jag

Just nu känner jag de bästa grejerna med hösten. Naturens skönhet tar andan ur en och löven och den höga klara luften (vad innebär det att luft är "hög"? Helt obegripligt uttryck.) och vackra tröjor och lite krispighet på morgonen utan att vara kallt på riktigt.

Jag romantiserar järnet hela tiden och drömmer Underbaraclara-drömmar. Hus på landet, alla bloggare flyttar till fantastiska hus på landet just nu. Men inte den här bloggaren. Samtidigt som jag drabbats av detta har min nyblivna make drabbats av kalla hus-fötter. Han har insett att vi inte borde flytta till något som är för långt bort, för det vill vi inte, och att de närmre belägna ställena är för dyra, så det kan vi inte.  Ska vi inte satsa på mysig lägenhet i det jättetrevliga området där alla vännerna bor som ett mellansteg? Om några år har vi nog bättre råd med det vi vill ha.

Ja ja. Han har väl rätt då. *Grumble grumble.* En sak vet jag säkert: Vi är inte renoveringsmänniskor! När jag lystet börjar kasta blickarna på något billigt, vackert råtthål (se bild), så hindra mig!

Torsdagsunderhållning