Alltså, man vill ju älska folkbiblioteken, och ha de där fina barndomsminnena av hur en bibliotekarie räddade en in i bildningens förlovade land (se till exempel). Men - trots att jag pliktskyldigt bär min Library Lovers-knapp - kan mitt livslånga förhållande med Stockholms Stadsbibliotek och dess förortsfilialer snarare karaktäriseras som ett abusive relationship.Scener ur vårt äktenskap
Jag: Hej, jag skulle vilja beställa fram Marcel Prousts Textes Retrouvées ur ert magasin.
Bibliotekarie: Absolut! (knappande på tangentbord, följt av lång tystnad) Jag hittar den tyvärr inte...
Jag: Vad konstigt, jag såg den ju i katalogen...
Bibliotekarie: Prost sa du va?
Jag: Hej, jag läser en kurs om afrikansk litteratur och letar efter den här artikeln om Wole Soyinkas applikation av traditionella västafrikanska myter i diktsamlingen xxx.
Bibliotekarie: Jag går och letar i magasinet.
(försvinner i väg och återkommer nöjt med ett band av Nationalencyklopedin)
Bibliotekarie: Jag hittade inte boken, men här är en artikel om Wole Soyinka i NE.
Bibliotekarie: Jag ser här att du har inte lämnat tillbaka Jack Kerouacks På väg.
Jag: Men jag lade den på lådan...
Bibliotekarie: Vi har inte fått in den i alla fall.
Jag: (förtvivlat) Menar ni att jag skulle ha BEHÅLLIT. På väg. Med flit? Har du LÄST den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar