Ett annat perspektiv

Eftersom alla verkar vara rörande överens om att det är fint och modernt att prinsessan gifter sig med en man av folket är de enda debatter som följt på eklateringen huruvida gymägaren borde betala för en del av kalaset, och hur många ja! det tog kronprinsessan att acceptera.

En betydligt intressantare kunglig beef pågår istället kring Gustav III: was he or wasn't he? Krigarkung alltså. Idag väljer Malte Persson, författare till Edelcrantz förbindelser, sida:

"Man kan tillägga att han ser bättre ut betraktad på visst avstånd, från Slottsbacken. Står man precis nedanför sockeln får man lätt en något olycklig vy över konungens trikåklädda nederdel. Och så är det kanske med alla kungar: att de gör sig bäst på håll."

Finn ett fel!

Ena halvan av Total Eclipse-kollektivet finns med på Wikipedia, med en egen artikel. Men det är något som inte riktigt stämmer med informationen.

"Elise Karlsson, född 1983, är en svensk författare och var en av grundarna av den numera nedlagda litteraturtidskriften O-. Debutboken Fly var nominerad till Borås Tidnings debutantpris."

Eller hur många gånger har du fyllt 25, egentligen, Elise?

Min nya atlas

Bokrean är igång och jag är lycklig ägare till en ny atlas. Den är inte bara full av festliga kartor utan även med information om alla världens nationsflaggor, nationaldagar, valutor, meddellivslängd, läskunnighet et cetera.

Endast två av europas nationsflaggor är kvadratiska: Schweiz och Vatikanstaten.

Endast ett land i världen har en nationsflagga som inte är rektangulär: Nepal

Många länder har rött i sin flagga för att påminna om blod eller krig eller död.

Finlands färger vitt och blått föreslogs av Zacharias Topelius 1862 för att representera snö och sjöar.

Atlasten innehåller även pedagogiska texter och diagram om jordens väder och klimat och användning av färskvatten. Det går åt 1 liter vatten för att tvätta händerna, 4 liter för att producera en sejdel öl, 20 liter för att tillverka en plastpåse, 100 liter för ett kilo nytt papper, 2 liter för ett kilo återvunnet papper och 4000 liter för maten en vuxen svensk äter under en dag. 4000 liter!

Dundernedladdning

Apropå Pirate Bay-rättegången har barnkulturens egen Janne Josefsson, Philip Teir, funnit en graverande seriestrip i Bamse.

The Musical is Back...

... inte för att jag vet om det är önskvärt. Men Beyoncé och Big Love-Amanda Seyfried i ett och samma dansnummer är jag definitivt för.

Hej anti-konsument!

DN På Stan har fått det briljanta infallet att fråga två motparter i Pirate Bay-rättegången om deras konsumtionsvanor.

Pirate Bays talesman Peter Sunde konsumerar knappt över huvud taget (och särskilt inte i STOCKHOLM), men när han blir ombedd att rekommendera en gå bort-present så är det självklart: "en bra bok av Pär Thörn."

Eller varför inte en ljudbok? CD-versionen av En kväll inbillade jag mig att jag var psykiskt sjuk utkommer snart på Diskret förlag, med förord tillsammans med Linn Hansén.

Fettisdagen

Dagen till ära har jag bakat semlor för första gången i mitt liv. De blev förvånansvärt bra och mycket godare än kylskåpskalla konsumsemlor. Jag fick receptet härifrån och följde det ganska noga.





Men eftersom min sambo inte äter mandelmassa har jag nu ett nästan fullt paket som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av. Tips, någon?

a blast from the past

Jag inser att jag förvandlas till min mammma när jag skriver det här, men jag kan inte låta det vara. Idag såg jag två extremt oroande bevis för modets cirkelrörelser: Jeans med snörning längs benen och virkad väst med rutmönster. Nittiotalisterna minns varken den förra finanskrisen eller hur folk såg ut då och kommer därför gladeligen att snöra på sig sina byxor i vår.

Men jag minns. Och jag vill skrikande slänga mig på golvet medan jag klöser ut mina ögon, så såg det ut.



(Edit) Jeans med snörning:

Inte Elise Claeson

Okej då, jag antar väl också utmaningen:

Elise är:

1. Som yin och yang!
2. Bäst i Sverige
3. Igen
4. Nu en helt unik samlardocka
5. Smakfullt arrangerad
6. Så mycket mer än en Mazda Miata
7. Smygliberal
8. Störtskön
9. Ett välkänt pianostycke av Ludwig van Beethoven
10. Väldigt glad efter beskedet att hon nu slipper korsett

Hårblogg, färgning

Elise har idag varit produktiv med nätverkande och jobblunchande. Jag däremot har bara färgat håret och googlat mitt eget namn. Och apropå hårfärg tänkte jag bjuda på ett citat om just hårfärg från boken Hello Love:

"Anna-Lena ska komma hem innan vi går till Mange. Hon ska hjälpa mig att färga hårrötterna svarta. Min utväxt är nog tre centimeter vid det här laget. Det värsta med utväxt i svart hår är att man ser lite flintskallig ut. Hade jag varit blond hade det kallats fnaskrand, men det här vet jag inte vad det kallas. Kanske något tvärtom."

Det där med flintskalligheten stämmer förresten även med brunt hår, om man egentligen är blondin.

Utmaningen antagen!

Teresa har utmanat oss och jag antar utmaningen! Enligt google är jag följande:

1. Alingsås bidrag
2. gravid
3. författare 2025
4. 22 år gammal och bor i Uppsalas ghetto
5. jävligt
6. en maktmissbrukare
7. Persbrandts nya kärlek
8. "Jag är ledsen men jag måste få veta vem Amanda är"
9. sjuk
10. vinnaren

Nummer 2 och 7 är mest obehagliga, helt klart. Framförallt om de är relaterade. Jag vill inte vara Persbrandts baby-mama!

Lunnefågelns förbannelse

Lunnen dör genom vatten, sjunker när stunden är inne, sjunker i djuphavets ström, miljoner och åter miljoner förvandlas av åldriga bottnar, det atlantiska mörkret förtär sakta och ljudlöst dess kropp, "en gång högrest och vacker som du" - koralliskt förseglas alla årstiders skrin.

Gunnar D. Hansson, ur Lunnebok

Vi har tidigare skrivit om Gordon Ramsays lunnefågeljakt här på bloggen. Nu ser vi effekterna av hans förkastliga handlingar: otur både i kärlek och affärer.

Jag vill inte låta vidskeplig, men vissa saker kanske helt enkelt är för söta för att jagas?

Matblogg: strömming

Ikväll har jag lagat stekt strömming till middag. Det var min absoluta favoriträtt som liten och det är fortfarande något av det godaste jag vet. Strömming är dessutom en fisk man får äta mycket av, den är inte hotad av utfiske och såvitt jag vet transporteras den inte runt halva jorden innan den hamnar på matbordet. På Willys och Hemköp finns ett ekologiskt märke med frysta strömmingsfiléer som kostar 15 kr för 300g. Vilket kap!

Först blandar man mjöl och ströbröd med lite persilja och salt, sedan lägger man fileérna med skinnsidan nedåt i blandningen, lägger ihop dem två och två och steker med ganska mycket smör 3-4 minuter på var sida.



Tyvärr slutade min mobilkamera att fungera när de var färdiga, men de blev fantastiskt goda!

Här kan man läsa mer om olika fisksorter.

Partykväll utan partyhatt

Onsdag den 18 februari splittras Total Eclipse-kollektivet för en kväll. Medan jag kollar in kulturdebatt, läsning och performance av bland annat Pär Thörn och Johan Jönsson på Teater Tribunalen under rubriken Litteraturen är politisk! drar Amanda till releasen för Botkyrkasmycken, en bok som ges ut av Botkyrka konsthalls förlag Labyrint Press.

Dessutom tänkte hela kollektivet bete sig som riktigt usla kulturarbetare och inte dricka - Amanda tar bilen, och själv ska jag ut i förorten och skriva journaler på torsdag morgon. Inga partyhattar på onsdag alltså.

Författarna på slottet

Jonas Gardells deltagande i Stjärnorna på slottet har uppenbarligen gett SVT blodad tand - ingen kan skapa drama som en författare. Nästa säsong är det Björn Ranelid som ska charma svenska folket och reta gallfeber på sina meddeltagare.

Men det vore väl närmast tjänstefel om man inte också bjöd in Annette Kullenberg?

Darcy phone home

E24 berättar om Elton Johns senaste projekt. Han vill också hänga på Austenhypen och ska producera en filmatisering av Stolthet och fördom. Med rymdvarelser. Oh, come on! Rymdvarelser och Elton Johns musik i Stolthet och fördom? Varför skulle det vara en bra idé?

Oh snap!

Vi vill inte gärna kritisera Göran Greider här på Total Eclipse-bloggen, men det måste erkännas att Aase Berg satte dit honom med några riktigt bra Oh Snap!-kommentarer i gårdagens Babel. Som: "Jag tycker det är helt uppåt väggarna. Man ska inte smöra för läsarna." Stig Larsson var till slut tvungen att gå emot sin karaktär och bistå med nyansering.

Diskussionen rörde den marginaliserade poesin, inte minst i relation till Kulturutredningen, som ju offentliggjordes idag. För den som inte orkar sätta sig in i den kulturpolitiska problematiken räcker det kanske med en twitteröversikt courtesy of Expressen Kultur.

Cutting edge

I det nya numret av Språktidningen skriver Lars Lilliestam om musik-kritik: att tala om musik är som att dansa om arkitektur. Jag har länge varit för att illustrera saker med dans och om det är några som skulle kunna dansa om arkitektur är det det svenska arkitekturkollektivet SVEN.

Glad Darwindag!

I dag firar vi Darwindagen med en Bonnie Tyler-video som trotsar alla naturlagar (bara håret, liksom).

Om stickning

I ett blogginlägg från augusti efterlyste jag ett bra stickmönster för en tröja. Men uttryckte vissa farhågor om att jag skulle ha problem med att sticka mönsterdelarna noggrannt nog för att montera ihop dem. I julklapp fick jag av Elise en fantastisk stickbok från Max Ström, Stickat och virkat, vintage på svenska och nu har jag börjat sticka på en mohairjumpern Sally med mitt orangea garn. Bakstycket är färdigt och snart har jag kommit tillräckligt långt med framstycket för att se om det kommer att passa ihop med bakstycket.



Förhoppningsvis kommer de att passa ihop och förhoppningsvis räcker garnet till ärmarna. I min knapplåda har jag hittat fina knappar som passar till. Jag behöver bara en. Svart, svart och guld eller en uniformsknapp?

Jag bjuder även på en bonusbild av min hund som gärna ville vara med på bild när jag fotograferade stickningen!

Fantastiska femtiotal

Det är inte bara på biografdukarna och TV-skärmarna som femtiotalet dissekeras just nu. Även journalistbloggarna tar ställning: möjligheternas decennium eller de sunkiga värderingarnas?

90210

Nu är det en vecka full av högtidsdagar. Om det är någon som har missat att dagens datum är samma nummerserie som ett välkänt postnummer, kanske världens mest kända, vill DJ Füzzball påminna om det.



Firas bäst med ett maraton!

Blond och blondare

För övrigt måste jag ju passa på att rekommendera Romy & Michele. En del människor får ett fånigt lyckligt leende när man nämner Dum och dummare - jag har aldrig varit en av dem, inte ens som tonåring när jag fortfarande skrattade åt Våra värsta år. Allvarligt, det finns så många bättre blondinfilmer, Romy & Michele är bara en av dem. Här är min topp tre:

1. Legally Blonde

Den här filmen kan ha influerat mig mer än jag vill erkänna. Reese Witherspoon gör den bästa smart-blondin-som-verkar-dum-för-att-hon-är-smart-nog-att-vara-ytlig-i-en-ytlig-värld-rollen som världen skådat sedan Clueless.

2. Romy & Michele

Den ultimata - det vill säga mest rosa - high school-filmen. Två sublimt bombade semiblondiner åker på skolåterförening för att imponera på gamla klassen med sina fantastiska nya jag. En superb kombination av brist på självinsikt, underskattade skådespelerskor (Mira Sorvino, Lisa Kudrow, Janeane Garofolo) och högklassig dialog:

Michele: Remember the prom? You got so thin by then.
Romy: Oh, I know. I was so lucky getting mono. That was like the best diet ever.

3. Dude, Where's My Car?

Jesse och Chester är inte bara dumma, de röker på för mycket också. Så mycket att de inte kommer ihåg var de ställde sin bil igår. Medan de försöker rekonstruera gårdagens festkvällsbana växer filmen till en Memento för nördar med humor. Det vill säga en lite bättre Memento. Se även: Bill & Ted's Excellent Adventure och Wayne's World.

Tips!

La-di-da-bloggarna reder ut begreppen och förvirringen kring hur Texarkana kan vara "just about a mile" från någonting i Louisiana. Och det är inte för att texten egentligen är "just about an hour..."!

(Trots att vi är bloggare har vi ännu inte fått ett sånt här erbjudnande, men det är antagligen för att vi är fabulous, fresh och cutting edge som vi är.)

Clueless?

Inte nog med förvirringen som Amanda beskriver i föregående inlägg - jag brukar dessutom blanda ihop Heather Graham med den mindre kända Rachel Blanchard (som även hon tenderar att spela flummiga blondiner, och gör det allra bäst i bästa komediserien, Peep Show.)

För att förvirra saken ytterligare blandar jag då och då ihop Rachel Blanchard med Alicia Silverstone - eftersom båda spelat Cher Horowitz (i TV-serien respektive filmen Clueless).

Och på tal om det innehåller wikipedia-artikeln om Silverstone goda nyheter: "In an interview with Graham Norton on his UK entertainment show, Silverstone stated that she is currently in talks about reprising the role of Cher in the up coming sequel to Clueless. Clueless: High School Reunion is set to go into production in April 2009."

Just som Total Eclipse-bloggen håller på att urarta till en enda stor Kevin Bacon-lek inser jag också att Rachel Blanchard varit med i en Kevin Bacon-film, tillsammans med ingen mindre än Colin Firth!

Förvirring

Gårdagens mest förvirrade var inte kärleksdikterna eller den simultana högläsningen av dem (även fast jag bara förstod hälften av instruktionerna). Nej, det mest förvirrande var diskussionen som började med att vi skulle förklara för C vem som spelar tillsammans med Lisa Kudrow i Romy & Michelle. Och att det inte är hon som spelar rollergirl (men rollergirl-skådisen är även med i the Guru). Och inte är det band-aid-tjejen från Almost Famous, för det är Kate Hudson.

Sååå, vem är vem?

Nyanseringsideologin

I DN Kulturs serie om sånt som är typiskt för 00-talet skriver Malte Persson om dumhetens utbredning i allmänhet och George W. Bush i synnerhet. Där tar han också upp W:s effekt på motståndarna: "En av alla dåliga saker med Bush var att han fick sina motståndare att överta sin egen binära logik: en enkel uppdelning i gott och ont, men med omvända förtecken."

I stället efterlyser han ett återupptäckande av nyanserna, och än så länge ser det hoppfullt ut. Det som kännetecknat Obamas uttalanden och agerande under valkampanjen - och under hans första veckor som president - är just hans förmåga till nyansering. Att tala både till amerikanska patrioter och världen. Att inkludera både den kristna högern och predikanter med CV från medborgarrättsrörelsen. Det är förstås också det som har en tendens att då och då inge alla grupper med en känsla av frustration och som i värsta fall kan leda till att han lämnar politiken lika utbuad av de väljare och artistskaror som upphöjde honom dit som en gång Tony Blair. Men so far so good.

I The Audacity of Hope, där Obama lägger fram sin politiska agenda är det också denna inklusiva syn som han betonar. Det är mer som samlar amerikanerna än som delar dem.

Detta belyses inte minst i en anekdot om ett sammanträffande med Bush på en officiell funktion. Bush är president och Obama senatorn som fått några minuter i strålkastarljuset. Bush konverserar honom glatt och erbjuder lite alkogel efter allt handskakande, vilket Obama artigt accepterar. Det är ett varmt porträtt av en kollega som tecknas, inte bilden av en irriterande meningsmotståndare. Men det finns också en dubbelhet i den ömma gest som avslutar mötet:

"We laughed, and as we walked to the door I told him a few stories from the campaign. It wasn't until he had left the room that I realized I had briefly put my arm over his shoulder as we talked - an unconscious habit of mine, but one that I suspected might have made many of my friends, not to mention the Secret Service agents in the room, more than a little uneasy."

Todays fun trivia!

Som nyligen arbetsbefriad har jag numera tid att fördjupa mig i mer onödigt vetande än vanligt. I måndags lärde jag mig att Texarkana är två städer, på varsin sida om gränsen mellan Texas och Arkansas, men att namnet kommer från Texas + Arkansas + Louisisana. Tydligen tänkte man att Louisiana också skulle ha sin gräns i närheten från början.

Nu när Big Love har börjat igen har mitt intresse för mormoner, framförallt fundamentalist-mormoner, en revival. Liksom mitt intresse för de grekiska föreningarna på amerikanska universitet blossat upp igen efter ett maraton av teveserien Greek. Hela systemet med sororities och fraterneties fascinerar mig, de har fåniga ritualer, grekiska bokstäver som inte betyder någonting, jocks, cheerleaders, balansgången mellan slut och ladylike: allt man kan önska sig av amerikansk tonårskultur.

Jag har även ställts inför frågan om jag är intresserad av telecombranchen och insett att jag inte riktigt vet vad telecombranchen är, eller om jag är intresserad av den. Men nu vet jag att telecom står för telekommunikation och det är att på avstånd förmedla meddelanden, t.ex. med röksignaler eller trummor, nuförtiden mest med telefoner.

Februari

Jane Austen-månaden är över. Bloggen har fått ny påfågeldesign och nu fortsätter vi som vanligt utan något särskilt tema.

Även januari är nu slut, grattis till oss alla för det! Februari är inte heller så kul, men kortare och ljusare. Snart, mina vänner, kommer det inte att vara en plåga att vara utomhus längre.