Ibland huserar jag som allsmäktig receptionist på landstingets beroendemottagning i Tensta. Landstingets datorer är inte av högsta kvalitet och systemet tillåter inte att man själv uppdaterar varken Explorer eller Flash. Det är lite som att försöka surfa från 1998, vilket troligtvis är storebrors sätt att förhindra nöjessurfande på arbetstid. Det fungerar till viss del, Carolines blogg undviker jag för att slippa utskällningen man får om man har för gammal webbläsare där, youtube är också omöjligt.
Men antingen är Spotify alldeles för sofistikerat för att landstingets tekniker ska kunna stoppa det, eller så sitter det någon liten rebell där och kämpar för rätten till musik medan man arbetar (tack!).
Så med kackiga skärmhögtalare spelar jag min musik hela dagarna. Men vad är egentligen ok att spela i en reception? En gång drog Pass that dutch igång på skrälligaste ljudnivå, inte helt ok på en beroendemottagning. Kanske inte heller Rehab Velvet Undergrounds Heroin eller Carla Brunis Tu es ma came (också för att tanken på Sarkozy är så motbjudande), men är Peaches Fuck the pain away ok? Politiska texter? Sexuellt explicita texter?
Det är så svårt att dra gränsen för sin självcensur, tycker jag.
4 kommentarer:
Rekommenderar änglakörer och Lill Lindfors.
Mad Men-soundtracket kanske?
Annars skulle väl ebba gröns "where only in it for the drugs" vara en intressant stycke att spela där, texten är ju klämmig och lätt att hänga med i som en liten allsångshälsning då den bara går så:
where only in it for the drugs *takt takt takt takt takt takt takt* where only in it for the drugs etc
E, jag brukar faktiskt spela det!
Perny, jag tror att det finns stor risk att en hel del patienter skulle vilja berätta om den gången de festade med Thåström om man spelar Ebba Grön...
Skicka en kommentar