Bättre och bättre dag för dag

"Everyday in every way I am getting better and better"; hur många gånger har inte den meningen dykt upp i mitt huvud när jag suttit och bläddrat igenom böcker som Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord eller Social fobi. Effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi.

Jag är rätt säker på att den raden har etsats fast i mitt minne tack vare Saturday Night Live, som jag såg alldeles för ofta under en deprimerande och nördig period i min barndom. Även om jag nu i efterhand inte hittar något direkt bevis för att raden förekom i samband med inslaget "Deep Thoughts by Jack Handey", tror jag ändå att det är den enda logiska källan.

Med sina klassiska new age-reflektioner av typen: "If trees could scream, would we be so cavalier about cutting them down? We might, if they screamed all the time, for no good reason", lade Handey grunden till min förvirrade livsfilosofi. Vem behöver självhjälpsböcker, när man har parodin? Antagligen inspirerad av Jack Handey funderade jag även på att köpa boken I'm not ok and neither are you.

Ju mer jag wikipediar kring frasen "everyday in every way..." desto mer oroande fakta upptäcker jag. Frasen myntades av Émile Coué som uppfann begreppet självsuggestion, som i dag verkar utgöra en väsentlig del av KBT-ideologin. Så långt är allt väl.

De populärkulturella efterverkningarna å andra sidan verkar präglas av mörker och misär.

För det första har vi den synbart muntra svenska schlagerklassikern, "Bättre och bättre dag för dag", som direkt inspirerats av Coués fras. Det blev en stor hit för revykungen Ernst Rolf, men inte hjälpte den primitiva KBT-metoden honom: "Ernst Rolf avled juldagen 1932 av en lunginflammation som han ådragit sig vid ett halvhjärtat försök att begå självmord genom att dränka sig." Halvhjärtat eller inte - det var trots allt hyfsat effektivt.

Sedan har vi de mysterier som omgärdar Jack Handeys Deep Thoughts. Trots att de kan verka charmiga och harmlösa omgärdas de här couéismerna av bisarra sammanträffanden. Till exempel förekommer en "deep thought" i Nirvanasången "I Hate Myself and Want to Die":

"most people don't realize that two large pieces of coral, painted brown, and attached to his skull with common wood screws can make a child look like a deer"

Att blanda självsuggestion med nihilistiska refränger verkar inte ha haft världens bästa effekt på Kurt Cobain.

Sedan har vi det tragiska fallet Phil Hartman. Hartman var komikern som brukade introducera "Deep Thoughts" med silkeslen psykologröst. Vid 49-års ålder sköts han till döds av sin fru. Det har spekulerats i om en möjlig orsak var att frun snedtänt på Zoloft.

På en del nätsajter ryktas det också att Coué själv begick självmord efter att ha gett en patient fel medicin (han verkade även som apotekare). Men sådant löst nätskvaller kan vi ju inte ta hänsyn till.