Vi åker över halt och frostigt väglag,
och sikten den är skymd av fallet regn.
I kartboken gör blicken stundtals nedslag:
Här tror jag vi ska välja högersväng.
Vi kryssar genom stan från hus till gård
Snabbt lämnas klappar av och ögon glimma
Så ut igen för färd i kyla hård,
allt under Kalle Ankas slitna timma.
Och ändå i all hast finns stilla lycka
ett skratt, en brasa, julbordstycke,
att verkligt sista biten skinka knycka,
att bära julbordsmagen som ett smycke.
När julen sjungit ut sin svan'sång,
försvinner frestelsen att äta ___________
3 kommentarer:
.....mycke
Den här var allt för klurig, jag säger som Viktor Rydberg:
"Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!"
grisfötter i gelé.
Skicka en kommentar