Skämmig njutning

Ofta är en guilty pleasure som man pratar om inte riktigt, ja, guilty. Man skäms inte på allvar utan vill mest låtsas att man gör det (se mitt kommande inlägg på temat ”fejkskryt”). Till denna kategori hör mest mat.

– Åh, macarones är verkligen min guilty pleasure!

Nä. Om det är en dödstrendig kaka så skäms du inte, du vill bara äta kaka. Det är okej.

Poängen är i alla fall att min guilty pleasure försöker jag ändå dölja. Eller åtminstone låtsas att jag inte ägnar så mycket tid åt den som jag faktiskt gör. Så, för er, kära läsare skall jag härmed presentera det som kan få mig att stanna uppe halva natten:

Tacktal. Sentimentala tacktal.

Jag blir fuktig i ögonen så fort vinnaren utropas och om de tackar sin familj rasar jag ihop totalt. Bäst är de som blir rörda själva, då är det i alla fall inte bara jag. En höjdare på det är Tom Hanks, alltid gråtmild, välformulerad och förälskad.

Synd bara att det är så mycket Gud.

Super-tv

Så, hösten verkar ju vara här. Än så länge är det kataloghöst, sol och inte kyligare än att man kan ha sommarkläderna om man lägger till ett par strumpbyxor och en kavaj. Det är lätt att luras att tro att det kommer vara såhär tills det blir Gossip Girl-vinter, stilla snöfall över romantiska skridskoåkare i Central Park. Inget av detta kommer att inträffa om du bor i Sverige, detta land av kukväder.

I alla fall, det finns få bra saker med att sommaren är över. Men en trevlig grej är att tv-säsongerna drar igång igen efter sommaruppehållet. Själv har jag gjort ett excel-ark med alla premiärdatum, men det är nog mest maniskt och konstigt. Så gör inte det.

Helt osunt överpeppad blir jag av nyheten att Charisma Carpenter (Cordelia) och James Marsters (Spike) ska göra ett gästinhopp i Supernatural!

Aaargh!

Sugar mama 4-realz!

Beyoncé är preggers, y'all!

Det gick gravidrykten i denna bloggs barndom och då gjorde vi följande spådom:

Det kommer att ordnas en babyshower med diamantskallror och Gucciblöjor och kanske vita duvor. Det kommer att ryktas om att Beyoncé antingen går på en superdiet för att få tillbaka sin figur eller att hon trollat bort gravidmagen hos läkare.

Beyoncé kommer att vara med på Oprah och tala om hur livet har förändrats nu när hon har fått barn, att hon först nu kan förstå vad rikig kärlek är. Att hon först nu blivit riktigt medveten om sin egen dödlighet och förgänglihet, och här kommer hon även att erkänna att hon är en rikig hönsmamma från Texas (publiken suckar igenkännande) att hon egentligen inte vill lämna barnet ur sikte och att hon är så glad att hon kan ha med sig sin nanny överallt. Hon kommer att påpeka hur ingen som inte har fått barn kan förstå moderskapets storhet och vedermödor (här kommer Oprah inte att ställa följdfrågor) och sedan kommer Beyoncé att skoja lite om att inte ens pappor förstår och publiken kommer att skratta instämmande.

Nu har ju Oprah lagt ned sin talkshow, så vi får väl justera spådomen och säga att Oprah kommer att göra ett specialprogram i två delar där hon intervjuar Beyoncé och Jay-Z, som sänds på OWN.

Fredagsunderhållning

Self control is my middle name

Jag har usel självdisciplin. Så usel att jag knappt fattar vad det är att kunna kontrollera sig. Jag tänker att "nej nu, nu är det hårdhandskarna som gäller!" och börjar jobba. En minut senare märker jag att jag bloggsurfar – utan att riktigt minnas hur jag hamnade där.

Det har gått så långt att jag laddat hem det utmärkta programmet Self control som stänger av utvalda hemsidor åt en under utvald tid. Det enda man kan göra under tiden är att lägga till fler hemsidor som man inte får titta på.

Det hjälper inte att:

- stänga av programmet

- starta om datorn

- radera programmet från datorn

Allt detta står uttryckligen på programmets faq. Den är förresten asrolig, en myndigt lugnande ton som står emot trycket från hundratals internetgalningar som stängt av facebook och nu FREAKAR!

B-day

Bara 10 dagar kvar till 30-årsdagen. Eftersom folk redan har börjat fråga hur det känns att fylla tänkte jag blogga det en gång för alla:

Lika som bär?

Warren Buffett?

Amanda Idberg?

Fredagsunderhållning

PEPPEN!

Läste på i09 om att David Tennant ska spela kitchig vegas-vampyrjägare i Fright Night - dog.

All your bass are belong to us.

Det här med att fisken "bass" stavas likandant som "bass guitar" som uttalas likadant som "military base". Varför? Jag tycket att det är mycket förvirrande, då basgitarr och baston måste ha mer gemensamt med ett basläger än med en aborre.

Om någon kan förklara detta för mig vore jag mycket tacksam! Okthanks!

Like!

Pensionärslivet

I lördags förmiddag cyklade/vandrade vi ut till Gamla Uppsala på jakt efter pinnar i hurtbulleprojektet hittaut.nu. Solen sken, ljungen doftade och vi hittade hallon. Fast det klart, lite ohäftigt var det ju. Jag frågade J vad det var meningen att man skulle göra en lördag förmiddag egentligen, när man är 30 minus och cool.

– Vara bakis. Sova till halv ett och sedan äta brunch för att orka gå ut på lördagskvällen också.

Nu är jag gammal nog att omfamna den tant som funnits i mig hela tiden. Uteliv får en annan innebörd än i dn På stan.

Spekulativt drama kring ung dansör

Om jag hade varit Harriet Vane och om jag hade ätit lunch på stranden och sedan tagit mig en lur. Då hade det varit på den här stenen det legat en död dansör när jag vaknade.

Fredagsunderhållning

Lite fredagsgnäll för att gnällälskare out there.

Min morgon

Började jag utelåst från jobbet. Fast egentligen, när nätverket når ut i trappuppgången och det finns en toalett, hur stor är egentligen skillnaden?

Kunglig nazism

Henrik Arnstad, en historiker i scarf, skriver mycket bra om drottning Silvias sk. "undersökning" av sin pappas nazism, i GP: Varken dold eller hemlig förföljelse.

Läs!

Osannolikt bra romantitlar

Titlar är en sak som ständigt diskuteras på förlagen, vad går, vad passar och vad kan författaren tänkas acceptera?

SvD visar att det finns många alternativ, bara man tar bort en bokstav. Jag tror min favorit är Det susar i Sven – en berättelse om tinitus.

Osannolikt bra romanmeningar, del 10

Lord Peter Whimsey om barn:

"Lord Peter was not one of those born uncles who delight old nurses by their fascinating 'way with' children. He succeded, however, in earning tolerence honorable terms by treating the young with the same scrupulous politeness which he extended to their elders. He therefore prepared to recieve Gherkin's discovery with respect, though a child's taste was not to be trusted, and the book might quite well be some horror of wholly mezzotints or an inferior modern print adorned with leprous electros."

The learned adventure of the dragon's head, Dorothy Sayers.

Gherkin är smeknamnet på Lord Peters brorson Viscount S:t George, stackars barn. De har märkliga namn i familjen Whimsey, Lord Peter heter själv egentligen Peter Death Bredon Whimsey. Vem döper någon till Death?!

Minisemester

Hanöbukten i morse.

Jag och hunden har åkt till landet på minisemester. Här är det kallt men fint. Dagens plan är att läsa några böcker och handla lite mat. Kanske att dricka lite av vinet i flaskan jag påbörjade igår.

Klagomålet utvecklat, for your pleasure

Att skaffa twitter var ju helt onödigt, Ola Eriksson ansvarig för sociala medier på Com Hem hittade hit ändå!

Så för att utveckla mitt klagomål: Mitt bredband via Com hem låg nere från lunch till ca klockan 8 igår kväll, vilket såklart är helt värdelöst. Men det skulle väl kunna vara ok om det var en engångsföreteelse, alla kan råka gräva av en kabel. Problemet är att bredbandet i mitt hus (Siljansvägen, Årsta) inte har kapacitet nog för alla som använder det. Hastigheten dyker markant varje dag när folk kommer hem från jobbet och sätter igång sina datorer. Det blir segt och man blir utkastad och måste starta om modemet en miljard gånger.

Tyvärr skulle vi behöva skaffa fast telefoni för att byta bredbandsleverantör, och man ba orka!

Sne i hela hövvet

Tillbaka i stan efter en månad av livet på landet skulle jag kunna skriva lyriskt om sommaren, vemodigt om höstens första tecken eller ilsket om att betong alls finns. Men icke. I stället skriver jag om mina öron.

Min ömma fader har givit mig i arv ett så kallat "roman swimmers ear" (two, actually) och det innebär att när vatten rinner in så rinner det inte ut igen. I alla fall inte direkt. Detta leder till töntiga öronproppar och ett ännu töntigare hoppande efter bad. Ibland leder det också till konstant lock för öronen.

Ungefär när det vänstra örat släppte så drog det högra igång och nu är jag sne i skallen och avskuren från världen. Det får en massa konstiga effekter. Dels att jag inte kan koncentrera mig på något annat en suset i mitt eget huvud och dels att jag ständigt kör i fingrarna i örat på ett attraktivt sätt.

Och den ständigt återkommande farsen, förstås.

– Lisa, har du fortfarande lock för örat?

– Va?

twitter-fail much

Tänkte skaffa twitter för att kunna klaga på comhem utan att behöva ringa dem (eller ringa p1!). Men sen visade det sig att någon annan har tjingat @idberg och då föll ju hela projektet.

Fredagsdoku

Smell it, bitca!

Asos reade nagellack som jag har varit sugen på ett tag, så jag slog till och köpte sju på en gång. Fyra av dem var någon slags kungligt bröllopsspecial från Essie, känner mig mycket kunglig nu. De tre andra är från Paul & Joe, jag älskar flaskorna men lacken luktar lite hm... tant? Jag gillar annars mer lösningsmedelsluktande lack, som slutar lukta någonting alls när de har torkat. Men den här lukten hänger kvar, som en överparfymerad tant som hela tiden är utanför blickfånget men inte lämnar en ifred.

I'm holy. Get it? Hole-y

(känsliga läsare varnas. there will be blood)

Jag ser ut som en pirat.

Eller en mellanstadiekille ca 1994. En mellanstadiekille ca 1994 som inte har fått klippa av allt hår utom luggen, men som har fått ta hål i ett öra. Men bara ett.

Jag fick inte ta hål i öronen som liten. Min mamma trodde inte att jag skulle kunna sköta dem. Ett, skulle det visa sig, mycket rimligt antagande då jag inte ens kunde ta hand om hålen jag trots allt gjorde som 18-åring. De växte ihop, till hälften ungefär.

Idag försökte jag med hjälp av en sjuksköterska, is och uppragningsnålar (grova nålar som man drar upp det man tänker injicera med ur behållaren, innan man byter till tunnare nål för själva sprutan, tror jag) genomborra hålen igen. Det gick sådär.

Det högra örat var inga problem och där dinglar nu en guldring. Det vänstra däremot - lyckades vi penetrera först med så mycket kraft att nålen även gick in i min tumme, men när jag sedan skulle sätta i ett örhänge var det stört omöjligt. Efter ett tag såg jag ut som jag blivit anfallen av en vampyr.

Så nu ser jag helt knäpp ut med ett blomkålsöra och ett öra med en guldring. Aaargh matey! Men imorgon försöker vi igen!

If at first you don't succeed - you stab yourself repetedly in the ear with a needle.

CSI

Det är återigen väldigt länge sedan jag bloggade. Önskar att jag än en gång skulle kunna skylla på hur sjukt busy jag är, men ska jag vara helt ärlig så är det helt enkelt så att jag har börjat spela LA Noire och inte kunnat sluta. Ska bara lösa någon handfull fall till så ses vi igen.

Lyx-sommar-frulle

Turkisk yoghurt, jordgubbar och hackad persika. För det är jag värd 06:30.

Rötmånad

Det sägs att rötmånaden har förlorat sin betydelse nu när vi har kylskåp att förvara maten i. Jag vet inte, jag. Jag tycker att det börjar bli en återkommande festlighet att rensa kylskåpet på möglig mat och städa ur obestämbart guck ur det i augusti. Det beror kanske mest på att vi är bortresta ibland i veckorna innan rötmånaden och dessutom har en tendens att köpa hämtmat istället för att laga mat när det är varmt ute. Men visst fan ruttnar det!

Pastellporträtt

Jag gör som Katta Kvack och Julia skott, målar naglarna i pastell. Aqua, Yellow Umbrella, Sugar Plum Fairy, Lavender Blue och Vintage Mint.