onsdag 7 mars 2012

And she lived to tell the tale.

Terry funderar ibland om hon skriver för mycket om hästar och undrar om läsarna alls delar det brinnande intresset. Jag är inte intresserad av hästar, men när hon skriver så här bra så får hon skriva om vad hon vill, tycker jag.

Jag inser på samma sätt att våra läsare kanske har tröttnat på att läsa om mina tänder, men som Terry säger, det är en stor del av mitt liv, så det är bara att ta.

För den som å andra sidan tycker att mina tänder är det som gör Total Eclipse till höjdpunkten i bloggvärlden så har jag dåliga nyheter: Idag avslutade jag min rotfyllning och behöver inte komma till tandläkaren förrän i november. Hurra!

En helt oväntad insikt är att det är värre att laga ett vanligt hål än att rotfylla. Det är borrandet som är obehagligt (förutom de förhatliga bedövningssprutorna förstås, men de har ju sina fördelar också) och när man rotfyller borrar man mindre. Istället använder ens tandläkare 2 cm långa filer som hen filar bort de aslånga nervtrådarna med. Det låter hemskt men så länge man blundar och därmed ignorerar hur sjukt långa de här grejerna är, så är det ingen fara. Alltså: Tandläkarskräck? Vänta tills det gör ont på allvar, då måste du nog rotfylla. Tyvärr går det loss på omkring 4 000 (tror jag) istället för 1 000, men det kanske det kan vara värt?

Hej då tandläkaren, TTYN.

2 kommentarer:

Amanda sa...

Jag tycker det värsta är när tandläkaren tandtrådar, känns som att käken ska slitas loss.

MVH Mes-84

Terry sa...

Men åh, tack snälla du! Och jag är ju också en vän av bloggning om tandläkarbesök, som du ju vet. It's the small things, etc.