Typexempel:
”Jag ääär så smaaal, det är så jooobbigt. Om jag inte tränar jättemycket/äter muffins hela tiden så bara försvinner jag.” (Verklig betydelse: Jag är assnygg. Vänligen lägg märke till detta.)
”Det är sååå mycket just nu! Vi stressar ihjäl oss på jobbet allihopa på jobbet och sen har jag ju min [hobby] och allt det där.” (Verklig betydelse: Jag har ett viktigt och häftigt liv. Vänligen bekräfta att jag är tillräckligt trött för att ha rätt att existera.)
Autentiskt exempel från i dag:
Lisa: ”Jag har börjat simma 70 längder i stället för 60, det är jättetråkigt eftersom möjligheterna till bråkräkning är så mycket sämre.” (Verklig betydelse: Jag simmar längst i världen. Vänligen lägg märke till att jag är en övermänniska.*)
Kära läsare, jag vet vad ni tänker. ”Men om man är jättesmal då? Tänk om man faktiskt är alldeles utmattad? Vaddå bråk?** Har man inte rätt att känna något negativt utan att den där himla människan kommer och säger att man skryter, ovanpå alltihop?”
Nä, se det kan ni inte.
*Genom att skriva det här så får jag dessutom sagt det igen, under täckmanteln att det är ett ”exempel”. META!
** Det är roligt att simma, men det är tråkigt att hålla ordning på hur långt man har kommit. Genom att slöräkna bråk hela tiden (15 längder av 60 simmade är ¼ av totalsträckan) minns man hur långt man kommit och har något att tänka på.
1 kommentar:
På twitter kallas det en humble brag!
Skicka en kommentar