Uppdatering

Lite konstiga är de kanske ibland, de där gravidisarna.

Kåldolmens dag

Idag firar vi kåldolmens dag genom att laga vegetariska kåldolmar och att inte vara nynazister i Kungsträdgården. Recept på vegetariska kåldolmar finns här. Att låta bli att vara nazist litar jag på att ni klarar utan vidare instruktioner (floden av sd-troll från förra veckan verkar ha avtagit).

För övrigt inleds idag finska vinterkriget på twitter. Spännande!

Trendspaning

Tre fall utgör en trend enligt spanarna, va? Då säger vi att korsstygn är det nya heta:

Bokens dag

Elise och jag är på bokens dag på Chinateatern. Yay böcker!

Gravidavsnittet

Ganska ofta händer det att kvinnor blir gravida. Ibland är de kvinnorna med i en tv-serie. Då blir ofta deras karaktär* gravid också. Ibland är det bara karaktären som är gravid. Det är lite olika. Vad som däremot inte är olika är gravidavsnittet. Det är banne mig identiskt.

- Hon äter okontrollerat och ganska äckligt.

- Humörsvängningarna är en samhällsfara.

- Hon gråter (som en del av humörsvängningarna).

- Barnets far stiger fram för att bära det ohanterliga vrak som preggot blivit hela vägen till förlossningen. Han stryker henne över håret och får tänka och arbeta för båda så länge.

Nyliga exempel är Bones som gråter samtidigt som hon petar runt bland likdelarna (”emotional inconsitensies due to hormones”) och Lily (läs: Marshall) som beslutar att det är bäst att inte fatta några beslut just nu (”Lily is a godess, bestowing the miracle of life. But, damn, she dumb!”).

När det här avsnittet är över är den gravida kvinnan normal igen. Lite rund om magen, men helt normal.

Jag har inte känt så våldsamt många gravida, men de har alla varit helt normala, hela tiden. De verkar inte ens äta så mycket mer. De har ont på konstiga ställen och besvär med olika ganska äckliga saker**, men de är fullt igenkännbara. Smärta och äckliga saker är inte bra tv. Det är däremot tillfället att återgå till det mest naturliga av tillstånd, chansen att låta en trasa till kvinna stödjas av en klippa till man.

Men måste det vara så … tråkigt?

*Övriga total eclipsare har berättat att när man använder ordet ”karaktär” så kommer man ut som 80-talist. Bara att erkänna.

** Med detta menas förstoppning, utslag, kräkningar, vatten i kroppen samt bråck.

Första advent

Det blåser som fan, är 13,5 grader varmt. Vi börjar om med Supernatural och kallar Sam och Dean små och gulliga.

Over and out.

Fredagsunderhållning

Tänkte vara generös och ge er en massa underhållning den här fredagen, så här är ett litet blandband.

Much Ado About Joss

Det var ju sant, det blir en Much Ado About Nothing av Joss Whedon. Tavi, 15, på tidningen Rookie har nu intervjuat honom om saken. Och om geografi. Intervjun finns här.

Lite främlingsfientlighet så här på morgonkvisten

DN rapporterar på nätet att tre kvinnor i Frankrike har dömts till böter för att de har burit slöja som täckt ansiktet. Det är inte längre tillåtet att göra det i Frankrike. Hånet är på något vis att man låtsas att den här lagstiftningen inte är riktad mot muslimska kvinnor. Det handlar om att det "är förbjudet att dölja ansiktet". Varför det? Om jag vill hindra min förkylning från att spridas

Eller vara häxa på maskeraden

Eller kanske bara åka lite skidor

Eller bara inte har lust att bli tittad på, borde jag inte få det då? Är inte det en fråga om yttrandefrihet? Och om ett land låtsas att det här är ett problem i skriande behov att åtgärder, varför uppstod behovet plötsligt när det dök upp kvinnor som täcker sitt ansikte och hår enligt ett tradition som väst uppfattar som främmande? Jag blir trött.

"Bra"

Stockholms internationella handelsskola, ni är inte så noga med korrekt språk, va? Men ni gillar att slänga in stora bokstäver där de inte hör hemma. Och så var det ju de här ironiska citattecknen kring er slogan: "'Ett steg i karriären'", det låter ju inte så lovande.

Total eclipse of the AW

Nämen här sitter Total eclipse-kollektivet i glasögon och kulturkoftor och planerar hemliga julrelaterade bloggprojekt. Nu blir ni allt nyfikna, va?

Nu är det inte långt till den första december. Då börjar årets julkalender-quiz. Känner ni peppen?

Det kom ett brev...

Amanda skrev att folk borde ta sig i kragen och synas i mörkret och jag insåg en sak. Denna insikt omsatte jag snabbt i ett brev till pappan:

"Man har ju oskriva överenskommelser. Särskilt i en relation som vår. Jag har upptäckt att en sådan är att min papps ska hålla mig med reflexer. Han är besatt av reflexer och jobbar på jobb som gör massor av reflexer. Nu vandrar jag i mörkret för alla reflexer är försvunna och istället för att skaffa nya tänker jag: "Vafalls! Varför har min pappa inte gett mig en hög med reflexer?".

Så: varför har du inte gett mig en hög med reflexer?"

Jag fick inget svar på det där, men litade ändå på att han skulle ta sitt ansvar och idag kom posten:

Livets outgrundliga orättvisa

(källa)

Så jag gick till tandläkaren. Alltid en bra idé, alltid dåligt. Ända sedan jag flyttade hemifrån för ungefär 9 år sedan har jag försökt få ordning på det här med tandläkaren. Kombinationen tandläkarskräck+skräptänder är inget vidare incitament.

Alla förstår att man är rädd för tandläkaren, för ingen tycker det är kul (jfr: gynekologen). Skillnaden är dock mellan dem som har skäl att vara rädda samt mesarna.

Jag har goda skäl. Vad är dealen med att inte småäta, borsta två gånger om dagen och knappt äta något godis och ändå alltid, alltid, ha hål? Människorna som "verkligen inte heller gillar tandläkaren" brukar svara "Oj, har du haft hål?!" och sedan får man blickan som lyckas både säga "Du har utstått smärta bortom tankens gräns" och "Har dina föräldrar lärt dig borsta tänderna med en polkagrisklubba?".

And I'm here to tell you, children, det gjorde de inte! Jag har alltid haft hål. De var där jämt och är där fortfarande. Idag frågade tandhygienisten om jag var kock. Det är jag inte. Jag jobbar inte ens med kokböcker.

Fredagsunderhållning

Oh, Canada

Jag vaknar ofta med den här låten på hjärnan. Framför allt strofen "I drew a map of Canada, Oh Canada". Jag vet inte vad mitt undermedvetna vill säga mig med det. Kanske att jag behöver en ny atlas. Kan det vara det?

Wuthering, wuthering: Bonus

Wuthering, wuthering, wuthering

Så här års brukar jag, precis som de andra Total Eclipsarna, ägna mycket tid åt att fundera på hur jag ska fixa den rena överlevnadsdelen av tillvaron. Fast en sådan här ovanlig november, när solen skiner och man inte har behövt vada genom slask en enda gång, känns ju livet faktiskt helt tolererbart. Men det är förstås bra att ha en backup-plan när vädret vänder. Min ser ni ovan.

Chic

Jag ska sluta läsa billiga modetidningar, Latin Grammys erbjuder de enda stilförebilder jag någonsin kommer att behöva.

Fredagsunderhållning

You'll be older too

Vad är det för jävla pensionssystem vi har där man måste börja tänka på hur man ska ta ut sin pension redan nu, bara för att man var panda i gymnasiet?!

Fejkskryt

I bekantskapskretsen har vi etablerat termen fejkskryt. Det är en dålig term, förklarar inte alls vad man menar och saknar därmed all intuitiv förståelse. Men nu bidde det det och följaktligen är det bara att förklara och sprida vidare. Fejkskryt handlar helt enkelt om att klaga över något som man egentligen skryter med. Det låter som om man tycker att det är jobbigt, men i verkligheten går man med håven.

Typexempel:

”Jag ääär så smaaal, det är så jooobbigt. Om jag inte tränar jättemycket/äter muffins hela tiden så bara försvinner jag.” (Verklig betydelse: Jag är assnygg. Vänligen lägg märke till detta.)

”Det är sååå mycket just nu! Vi stressar ihjäl oss på jobbet allihopa på jobbet och sen har jag ju min [hobby] och allt det där.” (Verklig betydelse: Jag har ett viktigt och häftigt liv. Vänligen bekräfta att jag är tillräckligt trött för att ha rätt att existera.)

Autentiskt exempel från i dag:

Lisa: ”Jag har börjat simma 70 längder i stället för 60, det är jättetråkigt eftersom möjligheterna till bråkräkning är så mycket sämre.” (Verklig betydelse: Jag simmar längst i världen. Vänligen lägg märke till att jag är en övermänniska.*)

Kära läsare, jag vet vad ni tänker. ”Men om man är jättesmal då? Tänk om man faktiskt är alldeles utmattad? Vaddå bråk?** Har man inte rätt att känna något negativt utan att den där himla människan kommer och säger att man skryter, ovanpå alltihop?”

Nä, se det kan ni inte.

*Genom att skriva det här så får jag dessutom sagt det igen, under täckmanteln att det är ett ”exempel”. META!

** Det är roligt att simma, men det är tråkigt att hålla ordning på hur långt man har kommit. Genom att slöräkna bråk hela tiden (15 längder av 60 simmade är ¼ av totalsträckan) minns man hur långt man kommit och har något att tänka på.

Om trafikanter, igen

DN skriver idag om cyklisters oförmåga att använda lyse och reflexer. "När folk sätter sig på cykeln överger många efterlevnaden av trafikregler." Vad extremt få verkar veta är också att det är olagligt att som cyklist ha blinkande ljus. Blinkande ljus är för utryckningsfordon! Trafikverkets guide för cyklister finns här.

Och alla som är gångtrafikanter bör veta att ni inte syns utan reflexer. Nej, det hjälper inte att ni bara rör er i innerstan där det finns lampor, ni måste ha reflexer. Nej, ni har inte själva kontroll över trafiken och kan väja för alla bilar, ni kan få grönt ljus att gå över gatan samtidigt som svängande bilar får grönt och hur ska de väja för er om ni inte syns?

Och alla bilister, är ni så jävla lata att ni inte orkar använda blinkers? Really?

Total eclipse of the symaskin

Den knäckemackstunna datorn behövde ett nytt hem. Ett nytt piffigt hem som den kunde bo i när den reste i väskor och dylikt. Eller när jag är chick och bär den under armen. (Ett tempusbyte piggar alltid upp.)

Alltså: Fram med symaskinen! Min är röd och från 70-talet. Alltså kallar jag den röda faran och hävdar att den är ett feministiskt statement (varför jag har ett behov av detta är oklart).

Allra först blir det förberedelser, klippa mäta, klippa mäta.

Därpå följer den klassiska sicksacken. Mördande tråkig men inpräntad av varje syslöjdslärare med självaktning.

Knappar kastar den drillade aldrig. Att spara knappar är en perfekt kombination av präktighet och ocd. Präktig: Jag har minsann sparat extraknappen till den här kappan så jag behöver inte slarva. OCD: Jag har tvångsmässigt sparat alla extraknappar till alla plagg som passerat min åsyn för den händelse att de någonsin skulle tappa en knapp som sedan försvann.

Plötsligt slår det mig att jag aldrig sytt ett knapphål i hela mitt liv. Men den andra Lisa har lärt mig att den som spar sin symaskinsmanual aldrig är ensam i en kris.

Stoltheten känner ingen gräns!

Dagens

Idag har jag yogat. Trodde ett tag att jag skulle tappa alla kroppsdelar efter att ha stretchat mig till ruinens brant. Men jag överlevde. Sen spikade jag upp lite bilder på väggen.

Fredagsunderhållning

Hey girl, här hittar du fredagens underhållning.

Titt som oftast

Lisa Swedén
När jag slår upp synonymer på ofta hittar jag "titt som oftast". WTF?

Amanda Idberg
WTF?

Lisa Swedén
Amanda, jag visste att du skulle förstå!

Amanda Idberg
"Ofta" kan ju inte vara en synonym till "ofta"!

Lisa Swedén
Men har du någonsin hört uttrycket? Titt som tätt är det enda jag har i ordförrådet. Nu är min tända fråga vad "titt" betyder?

Lisa Swedén ‎
(dirty)

Amanda Idberg
Nej, det måste väl vara felskrivet?

Lisa Swedén
Kan det mycket väl vara, dålig hemsida, men de hade ju titt som tätt också. Udda.

Amanda Idberg
Frågar språkrådgivningen på twitter, återkommer om svar!

Lisa Swedén
Nähä, banne mig. Titt som oftast fanns i Norstedts.

Amanda Idberg
Men bara "titt" då? Det måste ju ha med tät att göra, inte med titta?

Lisa Swedén
Eller hur! Det fanns bara med som hänvisning till titta och "i fraserna titt som tätt och titt som oftast". Jag har två teorier: 1. Det låter käckt ihop med tätt men folk är knäppa och säger oftast. 2. Det betyder tutte, och det är ju alltid trevligt.

Aktuellt:

1. Ny dator. Den är lättare än lätt och tunnare än en knäckemacka. Trevligt.

2. Jag läste en artikel om en ung man i dn igår. Han uttryckte många åsikter som jag inte håller med om. Dock var han en av Sveriges största näthatare, så jag törs varken länka eller skriva något om honom. Kort sagt: I'm not gonna diss you on the internet ('cause I'm scared of you).

3. Det är säsong igen. Om ni tycker om mig så tvätta händerna dubbelt så ofta, det är det räddaste jag är för (till och med värre än #2).

November

Jag tycker att vi inleder november med en gullig bild på min hund.