Jag är inte av den skolan som tycker att påtvingad läsning är av ondo. Det beror på att jag gillade att läsa redan i skolan och inget hellre ville än att styras till så pretentiösa titlar som möjligt. Kruxet är att vissa delar av litteraturen tenderar att återkomma i många sammanhang. Gillar man inte boken från början kan det bli ett himla läsande (om minnet dessutom inte är det bästa) av samma tråk flera gånger. Här följer en liten lista över böcker jag aldrig gillat.
Boken jag letade efter i dag: Voltaires Candide. En gång i gymnasiet och en gång på litteraturvetenskapen.
Röda rummet av Strindberg. En gång på gymnasiet och en gång på litteraturvetenskapen.
Och den som tar priset: Fursten av Machiavelli. En gång på gymnasiet, en gång på litteraturvetenskapen, en gång på statsvetenskapen och sedan, precis när jag trodde att jag var fri, en gång som korrekturlyssning av ljudboken!
*Exakt vad säger Pangloss angående att allt är till det bästa i den bästa av världar?
6 kommentarer:
Äsch, Röda rummet har jag läst flera gånger. Alldeles frivilligt.
Du är ju också lite sär av dig. Mansböcker.
Jag tjatade till mig att få läsa den på svenskan i högstadiet. t.ö.n.t.
Nej. R.E.S.P.E.K.T.
Uäck. Röda rummet har förföljt mig, känns det som. Högstadiet, gymnasiet, littvet, kreativt skrivande...
Haha, fyfan vad jag garvade åt att du satte "förspilld kvinnokraft" som etikett:D Har bara läst utdrag ur strindberg och machiavelli men är ivrig att sätta tänderna i båda. Och påtvingad läsning är ju ändå härligt. Min kompis femtonåriga syster kunde knappt ta sig igenom "elsas värld" för att den verkade jobbig. Jag menar. Hallå?
Skicka en kommentar